| Summary: | Vid utvinning av malm läggs bergrester utan malm på stora deponier, så kallade gråbergsdeponier. Gråbergsdeponier utgör betydande miljömässiga utmaningar på grund av dess potential till att producera lakvatten innehållande höga koncentrationer av kväve, metaller och andra föroreningar. Att förstå de hydrologiska processer som styr lakvattenbildning i gråbergsdeponierna är avgörande för att bedöma och mildra miljöpåverkan från lakvattenutsläpp på närliggande recipienter. Syftet med studien var att modellera vattenbalansen vid ytan av en av LKAB:s gråbergsdeponier och därigenom uppskatta hur mycket vatten som perkolerar ner i gråbergdeponin med hjälp av två olika metoder: en fysikalisk modell och en konceptuell modell. Tidigare insamlade meteorologiska data användes för simuleringar av en en-dimensionell fysikalisk modell som integrerar vatten- och värmeflöde, och en en-dimensionell konceptuell modell inspirerad av HBV. Resultatet visade att den konceptuella modellen kunde återge årstidsvariationer i observerad markfuktighet, men hade svårigheter att återge markfuktigheten under tidig sommar och dagliga variationer. Den fysikaliska modellen kunde återge markfuktighet någorlunda väl och visade en god anpassning till observerad marktemperatur. Perkolationsflödet som en procentandel av nederbörd var 45% för den fysikaliska modellen och 67% för den konceptuella modellen, med huvudsakliga skillnader som uppstår från avdunstningsförluster och förmågan att simulera frysning- och upptiningsdynamik. During the extraction of ore, waste rock from the excavation of the mine is placed in large dumps, known as waste rock dumps. Waste rock dumps pose significant environmental challenges due to the potential production of leachate containing high concentrations of nitrogen, metals, and other contaminants. Understanding the hydrological dynamics within these dumps is crucial for assessing and mitigating the environmental impacts on nearby recipients. This study aimed to model ...
|
|---|