| Summary: | I denna uppsats undersöks hur arbetarna i Kiruna förhöll sig till det skötsamhetsideal som spreds via folkrörelserna under förra seklets första decennier. Detta görs genom att i primärkällor frÃ¥n arkiv, samt i sekundära källor, studera samspelet mellan arbetarnas praktiker och institutionernas framväxt till exempel folkrörelser, politiska rörelser, samhällsinstitutioner Syftet är att skapa kunskap om hur normer iscensätts inom arbetarkulturen i Kiruna vid framväxten av samhället - hur föreställningar om arbetarideal tar form och förmedlas och relationen mellan platsen och den arbetarkultur som växer fram.  Resultatet visar att i motsats till tidigare forskning om det skötsamhetsideal som folkrörelserna spred bland arbetarna, där värdighet, solidaritet, arbetsdisciplin, affektkontroll och nykterhet framhÃ¥lls, framstÃ¥r Kirunas skötsamhetsideal som en blandning, där kvarlevande drag frÃ¥n rallarkulturen blandas med nya framträngande drag med politisk stridbarhet och kulturell bildning, till blandande arbetarideal, som ocksÃ¥ beskriver de intryck arbetarna ville göra pÃ¥ omgivningen och inför sig själva med sina praktiker: stridbarhet, solidaritet, styrka, uthÃ¥llighet, slagfärdighet, stolthet, rättrÃ¥dighet, och kulturell bildning. Nykterhet och affektkontroll finns inte med. Nykterhetsföreningar och religiösa föreningar spelade inte samma centrala roll i Kiruna som i övriga landet.Â
|
|---|