| Summary: | I min avhandling pro gradu undersöker jag flerspråkighet i litteratur. Mitt material består av Mikael Niemis roman Mannen som dog som en lax och dess finska översättning Mies joka kuoli kuin lohi. Målet med min undersökning är att undersöka hurudana inslag av kodväxling som finns i materialet samt hur dessa har markerats. Vidare har jag granskat vilka skillnader som finns i markering när man jämför originaltexten med översättningen. Kodväxlingen jag undersöker består av växling mellan meänkieli och bokens huvudspråk, det vill säga svenska eller finska. Analysen visade att det i originaltexten fanns 156 inslag av kodväxling mellan meänkieli och bokens huvudspråk, och i översättningen två inslag mera, 158 stycken. Kodväxling har markerats på fyra olika sätt i materialet. Dessa fyra typer är typografisk markering, kombination av typografisk markering och översättning, endast översättning samt omarkerad kodväxling. I originaltexten var den vanligaste markeringstypen kombination av typografisk markering och översättning, medan det i den finska översättningen var vanligast med endast typografisk markering av kodväxlingen. Den främsta orsaken till skillnaderna i markering är att meänkieli och finska är nära besläktade. En finskspråkig läsare förstår inslagen av meänkieli utan att de behöver översättas. I den svenska texten är översättning av inslagen av meänkieli dock en nödvändighet, eftersom de flesta svenska läsare inte har tillräckliga kunskaper i meänkieli eller finska för att förstå inslagens betydelse. I den svenska texten fanns dock även ett flertal inslag av kodväxling som endast var typografiskt markerade och därför försvårar läsarens förståelse. I dessa fall var översättningen oftast avsiktligt utelämnad eftersom inte heller bokens karaktärer förstod innebörden av det som sades när kodväxling användes. fi=Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.|en=Thesis fulltext in PDF format.|sv=Lärdomsprov tillgängligt som fulltext i PDF-format|
|
|---|