Motivationsfaktorer som påverkar svenskspråksinlärningen i gymnasiet

I denna pro gradu-avhandling undersökte jag vilka faktorer och i vilken mån svenskinlärningsmotivation påverkar hos andraårsstuderande i gymnasiet. Jag ville välja ett sådant forskningstema som ska vara till nytta i mitt blivande arbete som språklärare. Jag tror att som lärare har jag en viktig elle...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Ritola, T. (Tiina)
Format: Master Thesis
Language:Swedish
Published: University of Oulu 2016
Subjects:
Online Access:http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201602041119
Description
Summary:I denna pro gradu-avhandling undersökte jag vilka faktorer och i vilken mån svenskinlärningsmotivation påverkar hos andraårsstuderande i gymnasiet. Jag ville välja ett sådant forskningstema som ska vara till nytta i mitt blivande arbete som språklärare. Jag tror att som lärare har jag en viktig eller kanske till och med en avgörande roll som motivationskälla att studera språk. Som forskningsmetod använder jag två frågeformulär varav ett är riktat mot gymnasister och det andra mot deras lärare. Frågeformulären består av bakgrundsfrågor, påståendesatsfrågor samt öppna frågor. Undersökningen är således kvalitativ men även kvantitativ för vissa frågor förutsatte speciellt kvantitativ granskning. Materialet har samlat in på hösten 2015. Gymnasisternas svar analyseras som en enhet men om det fanns skillnader mellan gymnasier lyftes dem fram. Som informanter har jag 158 gymnasister och 5 kvinnliga lärare från fyra olika gymnasier. 98 av gymnasisterna är flickor och 60 är pojkar. Informanterna går de obligatoriska kurserna i svenska. Ett gymnasium ligger i Lappland och tre andra i Norra Österbotten. Resultat avslöjade att om informanterna hade inlett svenskstudier före sjunde klass upplevde nästan alla att det har påverkat positivt och underlättat senare studier. Vänner och kurskamrater verkade vara det största stödet i svenskstudier. Härutöver kom det fram att flickorna använder svenskspråkiga medier oftare och mångsidigare än pojkarna. Fastän de flesta informanterna inte använde aktivt svenskspråkiga medier har största delen behövt svenska utanför klassrummet. Kontakter med svenskspråkiga har varit endast positiva. En tredjedel berättade att de ska skriva svenska i studentskrivningar vilket hade en tydlig anknytning till antalet informanter som tror att svenska ska vara till nytta i deras framtida studier eller yrke. 90 % av informanterna tycker att arbetsron och atmosfären är bra. Läraren, ömsesidiga sociala förhållanden, attityder till samt motivation och intresse för svenska, svensklektioner eller enstaka ...