Språklig identitet i flerspråkig undervisning:en enkätstudie bland sjätteklassister i tre olika former av två- och flerspråkig undervisning

Huvudsyftet med denna avhandling är att kartlägga elevers språkliga identitet i olika former av två- och flerspråkig undervisning och undersöka huruvida eleverna upplever att de har en enspråkig, tvåspråkig eller flerspråkig identitet. De andra forskningsfrågorna berör elevernas åsikter om olika spr...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Peltoniemi, A. (Annika)
Format: Master Thesis
Language:Swedish
Published: University of Oulu 2013
Subjects:
Online Access:http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201308021611
Description
Summary:Huvudsyftet med denna avhandling är att kartlägga elevers språkliga identitet i olika former av två- och flerspråkig undervisning och undersöka huruvida eleverna upplever att de har en enspråkig, tvåspråkig eller flerspråkig identitet. De andra forskningsfrågorna berör elevernas åsikter om olika språk och flerspråkighet samt upplevelser och erfarenheter av den två- och flerspråkiga undervisningen. Inom alla forskningsfrågor ligger fokus på hur skolan påverkat dessa aspekter. Målgruppen består av sammanlagt 56 elever i årskurs sex. Av dessa är två klasser från Språkbadsskolan i Jakobstad, en klass från Språkskolan i Haparanda samt en klass från den finska avdelningen i Europaskolan i Luxemburg. Dessa skolor representerar tre olika starka former av tvåspråkig undervisning: språkbadsundervisning, tvåvägsspråkbad samt tvåspråkig undervisning i majoritetsspråk. Skolorna valdes medvetet med avsikten att få en så mångsidig målgrupp som möjligt. Metoden i undersökningen har både kvalitativa och kvantitativa drag. Materialinsamlingen gjordes genom en elektronisk enkät i elomake-programmet. I enkäten fanns både öppna frågor och frågor med färdiga svarsalternativ. Enkät är en i första hand kvantitativ insamlingsmetod använd inom survey-undersökning. Utöver detta har undersökningen även drag av en fallstudie, eftersom de fyra klasserna kan betraktas som fyra olika fall. Analysen av de icke-öppna frågorna är i huvudsak kvantitativ medan de öppna frågorna analyserades kvalitativt med innehållsanalys som utgångspunkt. Resultaten visar att största delen av eleverna i Språkbadsskolan i Jakobstad och i Språkskolan i Haparanda definierade sig som enspråkiga, medan nästan hälften av eleverna i Europaskolan i Luxemburg ansåg sig vara två- eller flerspråkiga. Eftersom de flesta av de elever som definierade sig som två- eller flerspråkiga talar ett annat språk än modersmålet med en av föräldrarna antas hemmet påverka den språkliga identiteten mer än skolan. Angående åsikter om olika språk och flerspråkighet påverkar både skolan och ...