Tvåspråkighet i Tornedalen : elevernas språkkunskaper

Inom det SÖ-finansierade projektet Glesbygdens skolfrågor, del III, utnyttjades flera olika metoder att mäta och beskriva elevernas språkkunskaper (svenska-finska). I denna rapport redovisas en delstudie där skattningsmetoder utnyttjats (självskattning och lärarskattning). 354 elever (åk 4) i kommun...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Rönmark, Walter, Wikström, Joel
Format: Report
Language:Swedish
Published: Pedagogiska institutionen 1980
Subjects:
Åk
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-68357
Description
Summary:Inom det SÖ-finansierade projektet Glesbygdens skolfrågor, del III, utnyttjades flera olika metoder att mäta och beskriva elevernas språkkunskaper (svenska-finska). I denna rapport redovisas en delstudie där skattningsmetoder utnyttjats (självskattning och lärarskattning). 354 elever (åk 4) i kommunerna Haparanda, Övertorneå och Pajala ingick. Två typer av självskattning genomfördes, odifferentierad respektive differentierad skattning. Resultaten visar att den förstnämnda metoden i förhållande till den senare ger avsevärda överskattningar av språkkunskaperna. En jämförelse mellan elev- (själv-) och lärarskattning visar ett relativt högt samband. Ungefär var femte elev anser sig ha medelgoda eller bättre än medelgoda kunskaper då det gäller att tala finska medan var tredje anser sig förstå språket i motsvarande grad. Skillnader mellan elevernas kunskaper med avseende på bostadsort (tätort-gles-bygd), social bakgrund men ej kön erhölls. Det är utanför tätorterna samt i socialgrupp tre man återfinner elever med störst kunskap i finska språket. Resultaten visar vidare att kunskaperna att förstå finska är betydligt större än kunskaperna att tala finska. In the project "Education in sparsely populated areas", financed by the National Board of Education, several different methods of measuring and describing the linguistic ability of the pupils (Swedish - Finnish) were used. In this report a study, where rating methods have been used (self rating and teacher rating) is accounted for.,354 pupils (in grade 4) in the districts of Haparanda, Övertorneå and Pajala took part. Two types of self rating methods were carried out, undifferentiated and differentiated rating respectively. The results show that the first method compared to the second one yields considerable overestimations of the linguistic ability. A comparison between pupil (i.e. self-) and teacher ratings shows a relatively high correlation. Approximately every fifth pupil considers himself or herself to have an average or above average ability of speaking ...