Intaresset för meänkieli hos ungdomar i högstadiet och gymnasiet : Uppfattningar, påverkansfaktorer och framtiden. En inbjudan till fortsatt forskning inom området

Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för hur olika faktorer kan motivera ungdomar som inte identifierar sig som tornedalingar eller har meänkieli som modersmål att vilja lära sig meänkieli. Studiens två frågeställningar är: På vilka sätt har olika processer och faktorer påver...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Skogsberg, Gudrun
Format: Bachelor Thesis
Language:Swedish
Published: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen 2022
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-193132
Description
Summary:Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för hur olika faktorer kan motivera ungdomar som inte identifierar sig som tornedalingar eller har meänkieli som modersmål att vilja lära sig meänkieli. Studiens två frågeställningar är: På vilka sätt har olika processer och faktorer påverkat informanternas motivation till att lära sig meänkieli? Hur kan resultatet av studien tolkas och förstås för att kunna bidra till revitaliseringen av meänkieli? Svaren på dessa frågor skulle kunna bidra till att riktade pedagogiska insatser kan genomföras och att detta skulle kunna leda till att antalet ungdomar som vill lära sig meänkieli genom språkval och modersmålsundervisning i skolan ökade. Då nästan samtliga studier som genomförts hittills kring tornedalingar som minoritetsgrupp genomförts av forskare och skribenter som själva identifierar sig som tornedalingar så är också förhoppningen att denna studie skall kunna öka intresset hos forskare så att fler studier i ett utifrån perspektiv kan genomföras. Studien har genomförts med en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen bestod av sju informanter som kom från Småland, Norrbotten och Nordnorge. Informanterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och kontaktades alla utifrån att de var en del av Tornedalsteaterns nätverk av unga teaterutövare. Gemensamt för samtliga är att ingen av dem identifierade sig som tornedaling och att de påbörjade sina språkstudier i meänkieli genom olika teaterprojekt. Analysen genomfördes med en kombination av existentiell och filosofiskt inriktad hermeneutik. Resultatet visar att den motivationsfaktor som framträder tydligast är informanternas syn på hur pass relevant det var att lära sig meänkieli. En anmärkningsvärd sak som skiljer sig mellan denna och tidigare studier är på vilket sätt omgivningen har bemött och påverkat informanternas intresse för språket. Medan informanter som själva identifierat sig som tornedalingar itidigare studier beskrivit att det upplevt en viss ...