Samer och livets slut : kunskap om traditioner för att utveckla framtidens vård

Introduktion och syfte: Det finns kunskapsluckor när det gäller vård i livets slut bland samer i Sverige idag. I takt med en åldrande befolkning ökar antalet kroniska sjukdomar som leder till ett stigande behov av stödjande insatser vid vård i livets slut. Många samer bor i glesbygd med stora geogra...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Kroik, Lena
Format: Doctoral or Postdoctoral Thesis
Language:Swedish
Published: Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad 2021
Subjects:
Bor
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-182772
Description
Summary:Introduktion och syfte: Det finns kunskapsluckor när det gäller vård i livets slut bland samer i Sverige idag. I takt med en åldrande befolkning ökar antalet kroniska sjukdomar som leder till ett stigande behov av stödjande insatser vid vård i livets slut. Många samer bor i glesbygd med stora geografiska avstånd och det kan vara en utmaning att få vård i livets slut av god kvalitet. För att kunna utforma vård i livets slut som är både kulturellt säker och personcentrerad, behövs kunskap om kulturella uttryck och traditioner som bland annat bygger på människors erfarenheter. Kastenbaums modell av ett så kallat dödssystem, och ett salutogent perspektiv enligt Antonovsky, har bidragit till tolkningen av resultaten. Det övergripande syftet med denna avhandling är att studera önskemål, prioriteringar, värderingar och behov såväl som uttryck bland samer relaterade till livets slut och omhändertagandet därefter. Metoder: De fyra delstudier som denna avhandling omfattar har kvalitativ design av olika slag. Individuella intervjuer, fokusgruppsdiskussioner både vid rundabordssamtal och go-along diskussioner utomhus i fjällmiljö samt intervjuer i samband med användning av samtalsverktyget DöBra-kortleken, har genomförts. Totalt 82 personer, i åldrarna 25–84 år har deltagit, huvudsakligen samer. Deltagarna har kommit från olika geografiska orter och språkområden, från både glesbygd och tätort, och har varierande yrkeserfarenheter och utbildning. Både män och kvinnor var representerade. Data har analyserats i delstudie 1, 3 och 4 med Interpretive Description, Directed Content Analysis och Framework Analysis. Narrativ analys har använts med data från go-along diskussionerna. Resultat: Markörer som stödjer en bibehållen samisk identitet som storfamiljen, språk och traditionell mat, framstod som särskilt viktiga i livet slut (I, II). Säsongsförändringar och förhållandet till naturen präglade det samiska dödssystemet och länkade samman människor, platser och tider så att de blev nästan oskiljaktiga (I, II). Genom traditionell ...