Samerna och sameundervisningen i Sverige
Syftet med avhandlingen är att utifrån en mino-ritetspolitisk ram belysa befolkningsmässiga förhållanden, samhörighet, språkkunskaper, önskemål om språket, den egna utbildningen samt skolförhållanden. Avsikten är också att utifrån resultaten ge förslag till åtgärder och fortsatt arbete. Den minorite...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Doctoral or Postdoctoral Thesis |
| Language: | Swedish |
| Published: |
Pedagogiska institutionen
1977
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-16614 |
| Summary: | Syftet med avhandlingen är att utifrån en mino-ritetspolitisk ram belysa befolkningsmässiga förhållanden, samhörighet, språkkunskaper, önskemål om språket, den egna utbildningen samt skolförhållanden. Avsikten är också att utifrån resultaten ge förslag till åtgärder och fortsatt arbete. Den minoritetspolitiska ramen anger hur olika typer av minoritetspolitik påverkar minoritetens sammanhållning i olika avseenden. Två befolkningsundersökningar och två intervjuundersökningar har utförts. I avhandlingen ingår fem tidigare publicerade rapporter. Befolkningsundersökningarna omfattar totalt cirka 15000 personer. Den renskötande befolkningen har stadigt minskat i antal och uppvisar en sned könsfördelning med många ogifta män över 30-års åldern. Problemen med avgränsning av den samiska befolkningen diskuteras. Resultaten visar att när samedefinitionen frigörs från renskötselutövandet erhålles stor geografisk spridning av den icke renskötande samiska befolkningen. Tidigare uppgifter om samernas antal i Sverige visar sig därmed också vara för låga. Intervjuundersökningarna har utförts på slumpmässiga urval av både renskötande och icke renskötande samer. Resultaten visar på skillnader mellan dessa båda grupper vad avser samhörigheten med samebyn. Kunskaperna i samiska och språkanvändningen uppvisar stora regionala skillnader. Språkanvändningen har också minskat kraftigt de senaste 30 åren. Resultaten visar på behov av vuxenutbildning för att komplettera tidigare bristfällig grundutbildning. Konsekvenser av valmöjligheter mellan vanlig grundskola, sameskola och grundskola med samiska inslag belyses utifrån resultaten. I slutdiskussionen anges att skolpolitiken gentemot samerna varit inkonsekvent och kritik riktas mot denna politik. Sameskolans pedagogiska kvalitet ifrågasättes. Behov av nytänkande i sameundervisningen efterlyses och en nyorganisation av sameundervisningen föreslås. Förslag ges till fortsatt forskning av tvärvetenskaplig karaktär. Vikten av kulturell pluralism på skolområdet understrykes av resultaten. I ... |
|---|