Lokala kontaktpersoner i Norrbotten och i högskolan : Studier av verksamhet, arbetssätt och utbildningsbehov
Syftet med de tre studier som redovisas i rapporten var att kartlägga lokala studiecenters och kommunala kontaktpersoners verksamhet och arbetssätt samt att belysa möjligheter och problem inom verksamhetsområdet (studie I); att undersöka hur kommuner utan lokala studiecentra arbetade med utbildning...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Report |
Language: | Swedish |
Published: |
Umeå universitet, Pedagogiska institutionen
1990
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-14489 |
Summary: | Syftet med de tre studier som redovisas i rapporten var att kartlägga lokala studiecenters och kommunala kontaktpersoners verksamhet och arbetssätt samt att belysa möjligheter och problem inom verksamhetsområdet (studie I); att undersöka hur kommuner utan lokala studiecentra arbetade med utbildningsfrågor (studie II); och att belysa frågan hur de lokala kontaktpersonerna bättre ska kunna genomföra behovsinventeringar och behovsanalyser samt fokusera frågan om lämpligt utbildningsinnehåll i detta avseende för dessa kontaktpersoner. Studierna genomfördes med utgångspunkt i en intressentmodell och information insamlades i huvudsak via personliga intervjuer. Resultat från studie I visade att, med undantag för Kiruna kommun, den kommunala kontaktpersonens verksamhet låg vid sidan av ordinarie arbete som rektor eller studierektor; att information och samarbete mellan kontaktpersoner och näringslivsstiftelser/småföretagarföreningar fungerade bättre än med övriga intressenter; att en mer regelbunden kontakt med intressenterna förmodades ge kontaktpersonen en klarare bild av utbildningsbehoven samt att i det läge verksamheten befann sig vid studiens genomförande vore det viktigare att förse verksamheten med det utrymme och de resurser den krävde för att denna skulle fungera planenligt än att identifiera kontaktpersonernas egna utbildningsbehov. Resultatet från studie II visade att högskoleutbildning förlagd till den egna kommunen inte var den högst prioriterade utbildningsverksamheten. Ambitionen tycktes vara att utveckla de lokala näringarna genom utbildningsinsatser; att geografisk närhet till högskola innebar att kontakterna kunde skötas på ett sådant sätt att överbyggnader inte behövde tillskapas; att samarbete över kommungränserna föreföll kunna ge fördelar i kontakterna med högskolan; att en utbildningstradition för högre utbildning saknades inom större delen av länet. Resultaten från studie III visade att kontaktpersonernas utbildningsbehov kunde grupperas i följande tre kategorier: marknadsföring ... |
---|