Lokala kontaktpersoner i Norrbotten och i högskolan : Studier av verksamhet, arbetssätt och utbildningsbehov

Syftet med de tre studier som redovisas i rapporten var att kartlägga lokala studiecenters och kommunala kontaktpersoners verksamhet och arbetssätt samt att belysa möjligheter och problem inom verksamhetsområdet (studie I); att undersöka hur kommuner utan lokala studiecentra arbetade med ut­bildning...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Lindberg, Leif
Format: Report
Language:Swedish
Published: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen 1990
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-14489
Description
Summary:Syftet med de tre studier som redovisas i rapporten var att kartlägga lokala studiecenters och kommunala kontaktpersoners verksamhet och arbetssätt samt att belysa möjligheter och problem inom verksamhetsområdet (studie I); att undersöka hur kommuner utan lokala studiecentra arbetade med ut­bildningsfrågor (studie II); och att belysa frågan hur de lokala kontaktperso­nerna bättre ska kunna genomföra behovsinventeringar och behovsanaly­ser samt fokusera frågan om lämpligt utbildningsinnehåll i detta avseende för dessa kontaktpersoner. Studierna genomfördes med utgångspunkt i en intressentmodell och information insamlades i huvudsak via personliga intervjuer. Resultat från studie I visade att, med undantag för Kiruna kom­mun, den kommunala kontaktpersonens verksamhet låg vid sidan av ordi­narie arbete som rektor eller studierektor; att information och samarbete mellan kontaktpersoner och näringslivsstiftelser/småföretagarföreningar fungerade bättre än med övriga intressenter; att en mer regelbunden kon­takt med intressenterna förmodades ge kontaktpersonen en klarare bild av utbildningsbehoven samt att i det läge verksamheten befann sig vid stu­diens genomförande vore det viktigare att förse verksamheten med det ut­rymme och de resurser den krävde för att denna skulle fungera planenligt än att identifiera kontaktpersonernas egna utbildningsbehov. Resultatet från studie II visade att högskoleutbildning förlagd till den egna kom­munen inte var den högst prioriterade utbildningsverksamheten. Ambi­tionen tycktes vara att utveckla de lokala näringarna genom utbildningsin­satser; att geografisk närhet till högskola innebar att kontakterna kunde skö­tas på ett sådant sätt att överbyggnader inte behövde tillskapas; att samarbete över kommungränserna föreföll kunna ge fördelar i kontakterna med hög­skolan; att en utbildningstradition för högre utbildning saknades inom större delen av länet. Resultaten från studie III visade att kontaktpersoner­nas utbildningsbehov kunde grupperas i följande tre kategorier: marknads­föring ...