| Summary: | Sammanfattning  Bakgrund I ett utvecklingsprojekt i en glesbygdskommun i norra Sverige utarbetades under läsåret 2015–2016 en arbetsmodell för tidiga intensiva insatser för att främja textförståelse hos elever i språklig sårbarhet oavsett orsak. I tidigare studier har meta-kognitiva strategier och träning på ordförråd visat sig ha positiv effekt på textförståelse och man valde därför att inkludera följande element i interventionen; förutspå vad som kommer att hända, identifiera obekant och bearbeta deras betydelse, ställa frågor till texten, och sammanfatta berättelser med egna ord. Syfte Syftet med studien var att utvärdera interventionens effekt på textförståelse genom att undersöka om resultat på tester som speglar textförståelse skiljde sig åt mellan elever med svag textförståelse som genomgått intervention och elever med svag textförståelse som inte tagit del av intervention. Metod I studien deltog 17 elever i årskurs 2, 11 pojkar och 6 flickor med svag textförståelse. För att utvärdera effekten av intensivundervisningen i förståelsestrategier och ordförråd användes en mixad faktoriell design med interventionsgrupp och kontrollgrupp som oberoende mellangruppsfaktor, inledande mätning och uppföljande mätning som inomgruppsfaktor och narrativ förmåga (återberättande av fabel) samt textförståelse mätt med DLS, som beroende variabler. Resultat Både interventionsgrupp och kontrollgrupp höjde sina resultat från inledande mätning till uppföljande mätning av narrativ förmåga och DLS textförståelse. Någon effekt av interventionen kunde dock inte påvisas. Slutsats Resultatet från studien väcker frågor om hur insatser för att främja textförståelse hos elever i språklig sårbarhet ska läggas upp. Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i senare skolår
|
|---|