Varumärket för meänkieli – användningen av h i efterstavelsen i skrift

Denna studie handlar om variation i skriven meänkieli med fokus på variation i ett specifikt drag, h i efterstavelsen (t.ex. saunhaan > sauhnaan 'till bastun'). Tidigare forskning har visat att detta språkdrag påträffas med omfattande variation efter ett särskilt mönster i talspråket (t...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Kuoppa, Harriet
Format: Master Thesis
Language:Swedish
Published: Umeå universitet, Institutionen för språkstudier 2015
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104962
Description
Summary:Denna studie handlar om variation i skriven meänkieli med fokus på variation i ett specifikt drag, h i efterstavelsen (t.ex. saunhaan > sauhnaan 'till bastun'). Tidigare forskning har visat att detta språkdrag påträffas med omfattande variation efter ett särskilt mönster i talspråket (t.ex. Mantila 1992, 2010; Vaattovaara 2009). Syftet med denna studie är att undersöka om, och i vilken omfattning, det mönster som beskrivits för det talade språket också påträffas i skriven text på meänkieli. Studien föranleds av det faktum att meänkieli för närvarande befinner sig i en standardiseringsprocess. h i efterstavelsen i talat språk utgör ett komplext system, som kan uppfattas av vanliga språkanvändare som ”svårt att beskriva”. Hur som helst har tidigare forskning indikerat att användningen av h i talat språk är ganska systematiserat och ett mönster för variationen har utvecklats i en bestämd riktning över tid. Med tanke på denna studie är det av intresse att undersöka om mönstret är liknande i skriftlig form, det vill säga om de enskilda författarna i den undersökta korpusen använder sig av ett liknande system för h i sina litterära verk. Studien har inte som syfte att diskutera språkplanering eller principer för standardisering, utan syftet är att skapa en helhetsbild av språklig variation i användningen av h i skriftspråket. Korpusen består av 43 böcker av 18 olika författare från tre olika decennier (1980–2000). Från varje publikation är de första 5250 orden excerperade om verket innehåller fler ord (barnböckerna, som är kortare och till antalet 18, har excerperats i sin helhet.) Studiens primära fokus besvaras med hjälp av frågorna huruvida det förekommer variation mellan de olika författarna, och vilken typ av variation som förekommer inom de texter varje enskild författare skrivit, även över tid betraktat. Syftet med studien är att avslöja om variationsmönster eventuellt sprider sig, eller om mönstret indikerar lika användningssätt mellan de enskilda författarna. Enligt sociolingvistiska teorier om språklig ...