Geofysisk och geologisk tolkning av kritskollors utbredning i Ystadsområdet

Kritskollor, eller stora flak av kritbergarter, transporterades subglacialt med den senaste inlandsisen reträtt och hittas idag delvis blottlagda längs den skånska sydkusten. Utanför Malmö utvanns högren krita från dessa flak fram till slutet av 1900-talet och var en viktig exportvara. Idag importer...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Svensson, David
Format: Other/Unknown Material
Language:Swedish
Published: Lunds universitet/Geologiska institutionen 2022
Subjects:
Online Access:http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9085443
Description
Summary:Kritskollor, eller stora flak av kritbergarter, transporterades subglacialt med den senaste inlandsisen reträtt och hittas idag delvis blottlagda längs den skånska sydkusten. Utanför Malmö utvanns högren krita från dessa flak fram till slutet av 1900-talet och var en viktig exportvara. Idag importeras en stor del av de renare karbonatbergarterna från bland annat europeiska länder för olika industriändamål med krav på renhet. Likartade skollor bestående av danienkalksten, finns karterade i Ystadsområdet men har aldrig varit föremål för exploatering. Helikopterburna transient elektromagnetiska mätningar, mer känt som airborne transient electromagnetic method measurments (ATEM), utfördes mellan åren 2018–2020 i Skåne och Blekinge i syfte att kartera och lokalisering av grundvattenförekomster. ATEM-datan från dessa undersökningar har nyttjats med målsättningen att lokalisera och volymberäkna kritskollorna i Ystadsområdet. Med hjälp av mjukvaruprogrammet Geoscene 3D har mätdata tolkats. Tolkningarna har resulterat i en generell geologisk lagerföljd för projektområdet, samt identifieringen av områden vilka potentiellt kan innehålla kritkalksten. Totalt har 47 delområden markerats ut i projektområdet som intressanta för vidare undersökningar. Det föreslås att primärt fokus läggs på ett specifikt område norr om orten Snårestad där sannolikheten att hitta en kritskolla bedöms som störst. Detta arbete visar dock (också) att metoden ATEM inte är tillräcklig för att säkert bekräfta förekomsten av kritskollor. Därför rekommenderas att inledningsvis genomföra en detaljerad resistivitetsundersökning för bättre upplösning av lagerföljden. Därefter bör denna kompletteras med borrningar för att bekräfta eventuella förekomster av kritkalksten. Efter genomfört arbete dras slutsatsen att det inte enbart med metoden ATEM går att bekräfta kritskollors existens i projektområdet. Cretaceous chalk rafts were transported subglacially with the last ice sheet retreat and are today found partially exposed along the southern coast of Skåne. ...