En hävdvunnen rätt - än sen? - Studie av begreppet "urminnes hävd" i svensk lagstiftning om renskötsel 1883 - 2006.

Uppsatsen undersöker hur rättsfiguren ”urminnes hävd”, som enligt 1 § rennäringslag (1971:437) utgör grunden för samernas renskötselrätt, har hanterats i fem statliga utredningar om renskötande samers markrättigheter under perioden 1886 – 2006. Utredningarna betraktas som fem historiskt präglade upp...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Engström, Sara
Format: Other/Unknown Material
Language:Swedish
Published: Lunds universitet/Juridiska institutionen 2017
Subjects:
Online Access:http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8907808
Description
Summary:Uppsatsen undersöker hur rättsfiguren ”urminnes hävd”, som enligt 1 § rennäringslag (1971:437) utgör grunden för samernas renskötselrätt, har hanterats i fem statliga utredningar om renskötande samers markrättigheter under perioden 1886 – 2006. Utredningarna betraktas som fem historiskt präglade uppfattningar om samers rätt, men inte som representationer av samtliga diskussioner som under tidsperioden förts i detta ämne. Analysen använder James Paul Gees diskursanalytiska verktyg för att undersöka vilken innebörd som har skapats åt begreppet och vilken vikt det tillmätts i fråga om samers renskötselrätt under den aktuella perioden. Den visar att begreppet används mest frekvent i de två senaste diskurserna, men att det även förekommer i de tidigare. Det blir tydligt att urminnes hävd sedan den första renbeteslagen ansetts utgöra en grund för åtminstone renbetesrätt till sedvanemarker, men att begreppet tillmätts markant olika vikt under tidsperioden. I två diskurser (1883 och 1922) diskuteras inte om urminnes hävd kan användas av samerna för att göra anspråk på markrättigheter. Tre diskurser (1968, 1989 och 2006) framställer urminnes hävd som grund för att åberopa rättigheter, men tillmäter det olika vikt. Det är först i 2006 års diskurs som begreppet behandlas som en särskild rättsfigur för renskötselrätt. Medan diskurserna år 1883, 1922 och 1968 inte tillmäter urminnes hävd någon avgörande betydelse för samers markrättigheter framställs begreppet 1989 som ytterst centralt till följd av sitt symbolvärde för samer och deras folkrättsliga ställning. 2006 års diskurs tillmäter urminnes hävd en reell juridisk betydelse för samers markrättsliga anspråk men problematiserar också rättsfiguren som något som skulle kunna inverka negativt på samers markrättigheter. Uppsatsens analys visar att begreppet urminnes hävd har getts olika innebörd under historien - det har behandlats som en reell men delvis oviktig rättsgrund, ett historiskt fenomen, något viktigt och symboliskt för att på senare tid definieras och ...