Tre aspekter av suveränitet över Sápmi - En komparativ flerfallstudie av Sverige, Norge och Finlands ställningstagande till ILO 169 med utgång i markfrågan

Sverige, Norge och Finland liknar varandra på många punkter. De kan klassificeras som liberala demokratier, anses ofta vara i framkant i de frågor som berör mänskliga rättigheter och delar ett historiskt och kulturellt arv. Därutöver har de tre länderna en samisk ursprungsbefolkning. Trots dessa lik...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Sundström, Maria, Lindqvist, Hanna
Format: Other/Unknown Material
Language:Swedish
Published: Lunds universitet/Statsvetenskapliga institutionen 2017
Subjects:
Online Access:http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8907367
Description
Summary:Sverige, Norge och Finland liknar varandra på många punkter. De kan klassificeras som liberala demokratier, anses ofta vara i framkant i de frågor som berör mänskliga rättigheter och delar ett historiskt och kulturellt arv. Därutöver har de tre länderna en samisk ursprungsbefolkning. Trots dessa likheter är det enbart Norge som ratificerat International Labour Organizations konvention Nr. 169 om Ursprungsfolk och Stamfolk som lanserades år 1989. Syftet med konventionen är att stärka ursprungsfolk och stamfolks rätt och förutsättning att bevara sin säregna kultur, tradition och livsstil. Tidigare forskning liksom statliga utlåtanden har härlett konventionens krav på markrättigheter som det utslående hindret för en ratificering i såväl Sverige som Norge. I denna studie belyser vi de tre viktigaste aspekterna av markfrågan; rätten till land, rätten till resurser och rätten till inflytande, för att förklara varför Sverige och Finland än idag inte antagit ILO 169.