Analysis of the Temporal Variability of Positive Degree Day Factors

The surface mass balance determines the growth or decay of an ice sheet, by taking the difference between accumulation and ablation. In this thesis snow and ice ablation is related to 2m-temperature through the positive degree day method. The positive degree day method takes into account the ablatio...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Rönnberg, Hanna
Format: Other/Unknown Material
Language:English
Published: Lunds universitet/Förbränningsfysik 2016
Subjects:
Online Access:http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8875340
Description
Summary:The surface mass balance determines the growth or decay of an ice sheet, by taking the difference between accumulation and ablation. In this thesis snow and ice ablation is related to 2m-temperature through the positive degree day method. The positive degree day method takes into account the ablation rate of snow and ice and the number of measurements with temperature above freezing level in order to compute the proportionality constant between the two. Positive degree day factors for snow and ice are computed using data obtained from EC-Earth model simulations. The factors are computed for the present day climate and the Eemian in order to exploit their variability. The results demonstrate positive degree day factors to be visibly variating with the climate. Hur stor effekt har den globala uppvärmningen på de Arktiska isarna? Hur stor del av isarna skulle smälta om temperaturerna i Arktis steg med en grad? Med hjälp av Positive Degree Day metoden kan vi svar på dessa frågor. Tänk dig en framtid där havsnivåerna har höjts med flera meter. Om den arktiska isen smälter är detta en framtid vi med största säkerhet kan komma att mötas av. Kommer ditt hus att bli täckt av vatten? Eller kommer grannens hus framför dig att försvinna och ge dig en trevlig strandtomt? Den globala uppvärmningen orsakas av den omtalade växthuseffekten. Växthuseffekten är ett fenomen där växthusgaser så som koldioxid, metan och vattenånga liknas med glaset på ett växthus. Växthusgaserna släpper fram inkommande kortvågig strålning, men släpper inte ut den utgående långvågiga strålningen. Strålningen reflekteras alltså tillbaka mot jordens yta och bidrar till att värma upp den ytterligare en gång. Strålning är den största bidragande effekten till att isar smälter. För 114 000 år sedan befann sig jorden i en interglacial period, det vill säga en varm period mellan istiderna, som den vi befinner oss i nu. Under den här perioden, känd som Eem, så var de globala temperaturerna 3-4 grader högre än det nutida klimatet. Detta ledde till att 30-60% ...