| Summary: | This study analyzed highly detailed long-term information about occurrence of cormorants (Phalacrocorax carbo sinensis) and the fish community composition in lake Krankesjön, southern Sweden. Moreover, cormorant predation with regards to species and size preference were estimated using data from recovered PIT (Passive Integrated Transponders) tags. The results shows that the cormorant population have increased over time whereas the distribution of temporal occurrence frequency within years have decreased. Thus, in recent years, cormorants have shifted towards primarily arrive in flocks after breeding season. The fish populations in Krankesjön is shown to be stable during the last fifteen years, dominated by roach (Rutilus rutilus) and perch (Perca fluviatilis). However the pike population (Esox lucius) had a tendency of decreasing although they do not get representatively caught in the fishing nets. Neither the fish biomass and biodiversity nor the species evenness had decreased or could be explained by cormorant abundance. However body condition of roach was lowest when cormorants peaked in number. Cormorant diet during autumn/winter miss-matched the overall consumption for some of the nine predated species, indicating season differences in diet composition. Additionally my results show that cormorants do not catch species according to their abundance, probably due to fish behavior and morphology. The cormorant showed a preference for larger individuals of perch which could affect lower trophic levels and thus water turbidity. Finally there was a significant higher predation of cyprinids than commercially important species. The overall results suggest that cormorant predation have no substantial effect on the fish community in Krankesjön nor is there any support for a conflict with recreational fishery. Nevertheless, effects on fish populations cannot be excluded if predation pressure exceeds 3-4 %. My results are of great importance to mitigate the ongoing conflict between cormorant predation and fisheries and for local management. Mellanskarven - oskyldigt dömd? För att dömas skyldig i Sverige ska det vara bortom rimligt tvivel att den tilltalande gjort sig skyldig till brottet. Mellanskarven (Phalacrocorax carbo sinensis) har på många håll runt om i Europa påståtts ligga bakom förändringar i fisksamhällen och ett försämrat fiske. I Krankesjön förefaller det saknas brottsoffer. Mellanskarven är en fågel som har ökat i antal runt om i Europa de senaste decennierna och äter runt 0,5 kg fisk per dygn. Fågelns expansion har lett till en utbredd konflikt med fiskeribranschen och uppmaningar om att minska dess population. För att rättfärdiga åtgärder som skyddsjakt och äggprickning krävs underlag för att skarven verkligen påverkar fiskbestånd. Genom analys av långtidserier av skarvpopulationen, fisksamhället och fågelns föda vid Krankesjön har ett sådant underlag tagits fram. Mellanskarvens population har ökat vid Krankesjön mellan åren 1985-2014. Fågeln kommer till sjön framförallt i flock under sensommaren/hösten. Att komma till sjön i flock tros gynna jacklyckan. Trots skarvökningen visade det sig att varken sjöns fiskbiomassa eller fiskbiodiversitet har förändrats. Inte heller har någon fiskart en betydande populationsförändring. Men kanske kan skarven påverka fiskarter indirekt? En sådan indirekt effekt är kondition, en sorts BMI för fiskar. Det visade sig att när skarvantalet var som högst var mörtens (Rutilus rutilus) kondition som lägst. Men det fanns inget generellt samband över tid mellan en negativ påverkan på mörtens kondition och skarvpopulationen. Vad blir det för mat? Skarven hade förtärt nio olika fiskarter. Den art som framförallt blivit uppäten av skarven var braxen (Abramis brama). Till skillnad från de flesta människor föredrog skarven karpfiskar som mört och braxen före delikatesserna abborre (Perca fluviatilis), ål (Anguilla anguilla) och gädda (Esox lucius). Efter granskning av det samlade underlaget frias mellanskarven från anklagelserna att ha en betydande påverkan på fisksamhällen och ett fritidsfiske. I alla fall i Krankesjön där det saknas brottsoffer. Skarven döms till fortsatt övervakning och yrkandet om dödsstraff avslås. Handledare: Anders Nilsson och Kaj Hulthén, Biologiska Institutionen - Akvatisk Ekologi, Lunds universitet Examensarbete 30 hp i miljövetenskap, 2015 Centrum för klimat- och miljöforskning, Ekologihuset, Lunds universitet
|
|---|