| Summary: | Jokkmokks kommun har ända sedan 1960-talet haft en negativ befolkningsutveckling. Nu finns det i kommunen planer på att etablera en gruvverksamhet. Detta skulle kunna innebära nya möjligheter för kommunen. Syftet med studien är att undersöka hur Jokkmokks kommun på bästa sätt ska tillgodogöra sig de möjliga positiva samhällseffekter som en gruvetablering kan medföra. De frågor som ställs är: Vad kan en gruvetablering innebära för samhällsutvecklingen i Jokkmokks kommun? Hur ska Jokkmokks kommun planera för att nå positiva samhällseffekter av gruvetableringen? Vilka förändringar av den egna organisationen kommer behövas i Jokkmokks kommun för att rusta organisationen för gruvetableringen? För att besvara studiens frågeställning har en jämförande fallstudie genomförts. Material har samlats in från olika skriftliga dokument och genom intervjuer med utvalda politiker, tjänstemän och företrädare för näringslivet. För att gruvetableringen på bästa sätt ska kunna komma samhället till nytta är det av största vikt att kommunen så tidigt som möjligt lägger upp en plan för hur den ska arbeta kring gruvfrågan och den samhällsomvandling som en gruvetablering skulle kräva. I och med att Pajala kommun redan gått igenom den process som nu Jokkmokk kan vara på väg in i finns det mycket att lära därifrån. Utifrån jämförelser med utvecklingen i Pajala kommun är det tydligt att Jokkmokks kommuns arbete med att bidra till utvecklingen av näringslivet, att främja en snabb utbyggnad av bostäder och att förstärka den egna organisationen är mycket viktiga åtgärder för att kunna tillgodogöra sig de möjliga positiva effekterna av en gruvetablering. Vid ett lyckat planeringsarbete är det möjligt att Jokkmokks kommun, om den inte lyckas åstadkomma en befolkningsökning, åtminstone kan hindra den negativa befolkningsutvecklingen från att fortgå. Vidare finns det förutsättningar att skapa ett bredare näringsliv och – om kommunen lyckas vända attityderna till gruvetableringen - en inställning av framtidstro hos invånarna.
|
|---|