Betydelsen av ne bis in idem-principen inom EU-rätten för skattebrott och skattetillägg

Ne bis in idem är en av straffprocessens grundpelare. Principen innebär att en person inte får lagföras eller straffas för samma gärning som denne har blivit frikänd eller dömd i ett tidigare förfarande. Ne bis in idem uttrycker förbudet mot dubbelbestraffning. Detta är en mänsklig rättighet som sky...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Noculak Nilsson, Sebastian
Format: Other/Unknown Material
Language:Swedish
Published: Lunds universitet/Juridiska institutionen 2013
Subjects:
Online Access:http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3800802
Description
Summary:Ne bis in idem är en av straffprocessens grundpelare. Principen innebär att en person inte får lagföras eller straffas för samma gärning som denne har blivit frikänd eller dömd i ett tidigare förfarande. Ne bis in idem uttrycker förbudet mot dubbelbestraffning. Detta är en mänsklig rättighet som skyddas genom artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet Europakonventionen samt artikel 50 i EU:s rättighetsstadga. Det har sedan länge diskuterats huruvida dubbelbestraffning föreligger i fråga om skattetillägg och skattebrott. Bakgrunden är att skattetillägg tas ut om en skattskyldig person lämnar en oriktig uppgift vid dennes självdeklaration. Efter påförandet kan den skattskyldiga personen åtalas och ställas till svars för samma oriktiga uppgiftslämnande. Rättsläget inom dubbelbestraffningen har präglats av Europadomstolens och HD:s praxis. År 2009 kom rättsfallet Zolotukhin mot Ryssland från Europadomstolen. Europadomstolen ville klargöra rättsläget angående dubbelbestraffning eftersom tidig praxis hade varit otydlig och motsägelsefull. Domstolen stannar nu vid en linje som säger att förbudet mot att lagföras eller straffas på nytt för samma gärning slår till så snart det nya brottet rör förhållanden som är identiska eller i allt väsentligt liknande som det tidigare förfarande. HD och HFD har funnit att det svenska systemet är förenligt med Europakonventionen. Genom NJA 2010 s. 168 I och II anger HD tydligt att det krävs klart stöd i Europakonventionen och Europadomstolens praxis för att underkänna den svenska ordningen med skattetillägg och skattebrott. Klart stöd finns inte enligt HD. HD:s dom har kritiserats och vissa underinstanser har valt att inte dela HD:s synsätt i frågan och har dömt mot gällande praxis. År 2010 begärde Haparanda tingsrätt ett förhandsavgörande av EU-domstolen i frågan om dubbelbestraffnings inom området skattetillägg och skattebrott. EU-domstolen svarar att förbudet mot dubbelbestraffning inte hindrar en medlemsstat från att, för samma gärning som den nu aktuella, tillämpa en kombination av ...