Evaluating methods in source apportionment of the carbonaceous aerosol
Atmosfäriska partiklar (aerosoler) finns överallt i jordens atmosfär. Masskoncentrationen av dessa varierar kraftigt beroende på i vilken miljö man mäter. I stadsluft kan man uppmäta tiotals mikrogram per kubikmeter medan man i arktiska områden uppmäter nanogram per kubikmeter. De kolhaltiga aerosol...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Text |
Language: | English |
Published: |
2016
|
Subjects: | |
Online Access: | https://lup.lub.lu.se/record/8812528 https://portal.research.lu.se/files/6294693/8812576.pdf |
Summary: | Atmosfäriska partiklar (aerosoler) finns överallt i jordens atmosfär. Masskoncentrationen av dessa varierar kraftigt beroende på i vilken miljö man mäter. I stadsluft kan man uppmäta tiotals mikrogram per kubikmeter medan man i arktiska områden uppmäter nanogram per kubikmeter. De kolhaltiga aerosolerna är kända för att påverka människors och djurs hälsa negativt, framförallt påverkar dessa kroppens andningsvägar och kan ge upphov till olika hjärt- och lungsjukdomar. Aerosolerna har även effekter på jordens klimat. Genom att absorbera och sprida ljus värmer respektive kyler aerosolerna klimatet. De har även effekt på molnbildning och nederbörd. Beroende på dessa kolhaltiga aerosolers fysikaliska och kemiska egenskaper påverkar de hälsa och klimat olika. Det är därför oerhört viktigt att karaktärisera dessa aerosoler. Eftersom en viss aerosoltyp släpps ut från en viss källa är det viktigt att veta varifrån och hur mycket aerosoler som kommer från de olika källor som finns. För de kolhaltiga aerosolerna är förbränning av biomassa, fossila bränslen samt utsläpp av biogena aerosoler, från t.ex. träd och växter, de vanligaste källorna. Källkaraktärisering av den kolhaltiga aerosolen är ett mycket viktigt verktyg och kan i många fall ligga till grund för beslutsfattande t.ex. angående utsläppsminskningar eller andra åtgärder som avser att förbättra luftkvalitén. I denna avhandling har vi utvärderat två metoder som används ofta vid källkaraktärisering av de kolhaltiga aerosolerna; multivåglängds-ljusabsorptionsmätning och användning av stabila kolisotoper. Aerosoler från förbränning av biomassa eller ved har förut generellt antagits absorbera relativt mer ultraviolett (UV) än infrarött (IR) ljus. Detta antagande har sedan använts i källkaraktäriseringsmodeller för att kunna räkna ut bidraget av aerosoler från biomassa-/vedförbränning. Vår forskning visar att detta antagande kan vara felaktigt ifall man förbränner biomassa i moderna kaminer eller anläggningar med god isolering. Utsläppen från moderna kaminer och ... |
---|