Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) inom småbarnspedagogiken

Detta examensarbete är en kvalitativ intervjustudie med syftet att ta reda på hur förskollärare i Sverige använder sig av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), för att kommunicera med barn i förskolan. Intresset för att undersöka detta ämne kommer från personliga arbetserfarenheter vid...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Djupsund, Nea
Format: Other/Unknown Material
Language:Swedish
Published: 2022
Subjects:
Online Access:http://www.theseus.fi/handle/10024/779839
Description
Summary:Detta examensarbete är en kvalitativ intervjustudie med syftet att ta reda på hur förskollärare i Sverige använder sig av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), för att kommunicera med barn i förskolan. Intresset för att undersöka detta ämne kommer från personliga arbetserfarenheter vid förskolor, där barn har haft behov av AKK men inte har fått tillgång till det på grund av personalens kunskapsbrist. Studiens informanter var tre förskollärare som jobbar vid en förskola i norra Sverige. Förskollärarna intervjuades individuellt i förskolans utrymmen under arbetstid. Intervjuerna bandades in, transkriberades och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Studiens teoretiska referensram var Jonas Aspelins teori om vikten av relationskompetensen i människonära yrken och Bent Madsens teori om socialpedagogens fem kompetenser. Studiens bakgrund var styrdokument med lagar och rättigheter som berör barnens språkliga utveckling samt tidigare kunskap som är kopplat till både tydliggörande pedagogik och alternativ kompletterande kommunikation (AKK). Tidigare forskningar som används i studien, handlar om användningen av AKK i förskolan och tangerar målgruppen barn i 1-5 års åldern, förskollärare samt övrig personal i förskolan. I studiens resultat framkom det att förskollärarna ansåg att alla barn kan ha nytta av alternativ och kompletterande kommunikation, eftersom AKK stöder språkutvecklingen och bidrar till en tydligare vardag. Förskollärarna använde sig av AKK i form av bildstöd och tecken för att erbjuda barnen extra struktur och tydlighet i vardagen. Förskollärarna använde sig mest av AKK vid samlingar, måltider, hallsituationer och toalettsituationer. Vid behov använde förskollärarna sig av AKK för att kommunicera med enstaka barn. Två av förskollärarna använde sig mest av tecken, medan en förskollärare föredrog att använda bildstödet. Förskollärarna upplevde att de behövde utbilda sig vidare för att få mer kunskap om användningen av AKK, vilket inte alltid var möjligt eller gynnsamt för verksamheten. ...