Förändringar i roskarlens (Arenaria interpres) utbredning i relation till skärens egenskaper och övriga skärgårdsfågelarter i ett område i Skärgårdshavet

Roskarlen (Arenaria interpres) har minskat betydligt i Östersjön. I denna studie inventerades roskarlen, de övriga vadarfåglarna samt måsar, trutar, tärnor och labb under åren 2015- 2016 på 160 skär i Skärgårdshavet som på 1980 -talet hade häckande roskarl. Avsikten var att få en bild av hur roskarl...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: von Numers, Sebastian
Other Authors: Yrkeshögskolan Novia
Format: Bachelor Thesis
Language:Swedish
Published: Yrkeshögskolan Novia 2018
Subjects:
Online Access:http://www.theseus.fi/handle/10024/147941
Description
Summary:Roskarlen (Arenaria interpres) har minskat betydligt i Östersjön. I denna studie inventerades roskarlen, de övriga vadarfåglarna samt måsar, trutar, tärnor och labb under åren 2015- 2016 på 160 skär i Skärgårdshavet som på 1980 -talet hade häckande roskarl. Avsikten var att få en bild av hur roskarlens och de övriga arternas parantal och utbredningsmönster har förändrats. I studien jämförs egenskaper hos skär som har förlorat roskarlen med skär som fortfarande har roskarl. Till dessa egenskaper hör t.ex. exposition och yta, samt förekomst av tärnor, måsar och trutar. Av de 179 par roskarl som förekom på 1980 -talet fanns 2015-2016 endast 19 par kvar. Utbredningen har förskjutits mot ytterskärgården. Roskarlen har minskat klart mest jämfört med de övriga arterna, som i nästan alla fall ökat. Skär som fortfarande har roskarl är signifikant mera exponerat belägna, och har mera tärnor och måsar än skär som inte längre har roskarl. För nästan alla övriga arter har en allmän förskjutning mot ytterskärgården skett. Möjliga orsaker till minskningen av roskarl kan vara den invasiva minken i Skärgårdshavet och känslighet mot sjukdomar och miljögifter på övervintringsområdena. Karikukko (Arenaria interpres) on vähentynyt huomattavasti Itämerellä. Tässä tutkimuksessa laskettiin karikukot, muut kahlaajat, sekä lokit, tiirat ja kihu vuosina 2015 – 2016 sadallakuudellakymmenellä (160) luodolla Saaristomerellä joilla pesi karikukko 1980-luvulla. Tarkoituksena oli saada selville, miten karikukon ja muiden lajien parimäärät ja levinneisyydet ovat muuttuneet. Tutkimuksessa verrataan karikukottomien ja karikukollisten luotojen ominaisuuksia toisiinsa. Näihin ominaisuuksiin kuuluvat esim. eksponaatio, pinta-ala sekä lokkien ja tiirojen esiintyminen. 179 karikukkoparista 1980-luvulla löytyi enää 19 paria vuosina 2015 – 2016. Levinneisyyden painopiste on siirtynyt ulkosaaristoa päin. Karikukko on vähentynyt selvästi eniten muihin lajeihin verrattuna, jotka lähes kaikki ovat yleistyneet. Luodot joilla edelleen esiintyy karikukko ovat ...