PERMTHAW dataset 1, including soil biochemical, GHG flux and microbiological data from the tussock tundra sites Latnjajaure and Corrvosjávri in northern Sweden

Permafrostjord innehåller cirka 1672 petagram kol (C), dubbelt så mycket som i den nuvarande atmosfären, och utgör 50% av all världens markbundna kol. I och med den nuvarande klimatförändringen upplever dessa nordliga områden ökade temperaturer, mer än någon annan region, med upptining av permafrost...

Full description

Bibliographic Details
Language:unknown
Published: Göteborgs universitet 2022
Subjects:
Online Access:https://doi.org/10.5878/p38r-dw44
Description
Summary:Permafrostjord innehåller cirka 1672 petagram kol (C), dubbelt så mycket som i den nuvarande atmosfären, och utgör 50% av all världens markbundna kol. I och med den nuvarande klimatförändringen upplever dessa nordliga områden ökade temperaturer, mer än någon annan region, med upptining av permafrosten som följd. Sådan upptining av permafrost frigör gammalt organiskt material som har lagrats i de frysta jordarna under århundraden. Efter mikrobiell nedbrytning kan detta organiska material släppas ut till atmosfären som koldioxid (CO2) och metan (CH4), vilket ytterligare påverkar klimatsystemen. Således leder ett förändrat klimat till stora förändringar av kolbalansen i Arktis. Forskning fram till idag har dock mest fokuserat på effekterna just under upptiningen av permafrosten och tidshorisonten omedelbart efter detta. Detta projekt syftar till att förstå framtiden som väntar, efter upptiningen och etableringen av nya icke-permafrost-ekosystem, och hur den förutspådda klimatvariationen kommer att påverka dessa jordar under kommande decennier. Genom att använda en naturlig förekommande permafrostnedbrytningstransekt undersöker detta projekt hur kolcykeln förändras efter upptining. Platsbeskrivning: Två tuvullstundralokaler användes i denna studie: vid sjön Latnjajaure (68°21,2'N, 18°29,3'E och 981 m ö.h.) och vid sjön Corrvosjávri (68°24.9'N, 18°38.1'E och 814 m) asl). Båda platserna och den inledande vegetationsbeskrivningen och metoden för vegetationsundersökning (upprepas i denna studie) beskrivs i Molau 2010. På varje plats installerades 9 jordkragar (diameter 20 cm) i grupper om tre för växthusgasmätningar. Data: Vegetationsdata, se Molau 2010. CH4- och CO2-mätningar utfördes med en ultraportabel växthusgasanalysator (Los Gatos Research, San Jose, Kalifornien, USA) ansluten till en transparent kammare (höjd: 20 cm, diameter 20 cm). Jordtemperaturer (handhållen termometer) och markfuktighet (Delta-T-anordning) mättes tillsammans med varje flödesmätning. Jordtemperaturer mättes också (-2 och -30 cm) med hjälp av ...