Erfarenheter av bullerreducerande beläggningar

Rapporten sammanfattar erfarenheterna av bullerreducerande asfaltbeläggningar i Sverige. Den är i första hand inriktad på asfaltrelaterade faktorer som påverkar bulleregenskaperna. Den tar även upp betydelsen av vägens utformning när dränasfalt används, en inventering av var bullerreducerande belägg...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Jacobson, Torbjörn, Viman, Leif
Format: Report
Language:Swedish
Published: Väg- och banteknik, VBA 2015
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vti:diva-7917
Description
Summary:Rapporten sammanfattar erfarenheterna av bullerreducerande asfaltbeläggningar i Sverige. Den är i första hand inriktad på asfaltrelaterade faktorer som påverkar bulleregenskaperna. Den tar även upp betydelsen av vägens utformning när dränasfalt används, en inventering av var bullerreducerande beläggningar lagts på senare år, besiktning av sträckor som lagts i Stockholmsområdet, årskostnad, olika typer av bullerreducerande beläggning med mera. Den vanligaste benämningen på bullerreducerande asfalt är dränerande asfaltbetong, ABD eller förkortat dränasfalt. Dränasfalt har ett högt hålrum och en hög andel av grovballast (85 %). På så sätt får den ett sammanhängande porsystem, vilket kan leda bort vatten och absorbera en del av ljudet från däcken. Syftet med beläggningstypen var ursprungligen att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten på vägen vid regn. Med tiden har fokus flyttats till dränasfaltens bullerreducerande förmåga och används i dag huvudsakligen som en åtgärd för att begränsa bullerstörningar. I syfte att förbättra beständigheten hos dränasfalt, lagd i två lager, startades 2010 ett FOU-projekt, med deltagande från leverantörer, entreprenörer, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och Trafikverket. Tre större provsträckor på högtrafikerade vägar med en hastighet av 90, 100 och 110 km/h har byggts. De lades 2010, 2012 och 2014 i södra, mellersta och norra Sverige. Bullerreduktionen har vid utförandet legat på 7–8 dB(A) och minskat med 0,5–1 dB(A) per år. Beständigheten hos dessa dränbeläggningar har varit bra med stenlossning och andra typer av skador i liten omfattning. The report summarizes the experiences of low noise asphalt pavements in Sweden. It is primarily focused on the asphalt-related factors that affect noise. It also considers the importance of road design when porous asphalt is used, an inventory of where the low noise pavements have been used in recent years, inspection of sections laid in the Stockholm region, annual cost, different types of low noise pavements and more. The most common term for low noise asphalt is porous asphalt, PA. Porous asphalt has high void content and high proportion of coarse aggregate (85%). This gives it a continuous pore system, which can lead water away and absorb some of the sound from the tires. The aim from the beginning was to improve road safety and traffic flow on the road during rain. Over time, the focus has shifted to low noise ability and are used today primarily to limit noise disturbance. In order to improve the resistance of porous asphalt, laid in two layers, an R&D project was started in 2010, with participation of suppliers, contractors, Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) and the Swedish Transport Administration. Three major test sections on high traffic roads with a speed of 90, 100 and 110 km/h have been built. They were laid 2010, 2012 and 2014 in the southern, central and northern parts of Sweden. Noise reduction has been 7–8 dB(A) for the new pavements and then reduced by 0.5–1 dB(A) per year. The durability of this porous asphalt has been good with stone loss or other damage occurring only to a small extent.