| Summary: | I ämnet slöjd förväntas elever formge och framställa föremål i materialen metall, textil och trä. Uppgifterna som eleverna får av läraren knyts vanligtvis till någon slöjdteknik som stickning eller hyvling (Skolverket, 2005). Mer sällan handlar uppgifterna om att lära eleverna skapa estetiska och kulturella uttryck, som att tillverka en väska med mangaut- tryck eller en nyckelring som ser samisk ut. Om föremålets uttryck lämnas åt eleven att skapa ’fritt’ riskerar kunnandet att stanna vid ett oreflekterat tyckande om vad som är fint och fult i stället för att förhålla sig till olika stilar eller uttryck. Ett långsiktigt mål i nu- varande kursplan för slöjd i grundskolan (Lgr11) är att utveckla elevers förmåga att tolka olika uttryck i slöjdföremål. Hur detta hanteras i undervisningen får konsekvenser för vad som görs möjligt för elever att lära i slöjd. Under 2010–2011 genomförde vi en learning study i slöjd för att undersöka hur symboler och symboliska uttryck kan förstås som ett ämnesinnehåll i slöjdämnet och beskrivas som ett slöjdspecifikt kunnande.
|
|---|