Guldfeber och gruvskalv : En analys av Dagens Nyheters och Aftonbladets rapportering om gruvnäringen i Malmberget och Kiruna under åren 2005-2009

Gruvnäring är en betydande verksamhet inom svenskt näringsliv. Två av de stora brytningsplatserna för malm ligger i Kiruna och Malmberget i Norrbottens län. Den här studien handlar om hur gruvnäringen i Malmberget och Kiruna har porträtterats i Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan åren 2005-2009. D...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Fahlander, Moa, Ahlqvist, Oskar
Format: Bachelor Thesis
Language:Swedish
Published: Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper 2013
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-22063
Description
Summary:Gruvnäring är en betydande verksamhet inom svenskt näringsliv. Två av de stora brytningsplatserna för malm ligger i Kiruna och Malmberget i Norrbottens län. Den här studien handlar om hur gruvnäringen i Malmberget och Kiruna har porträtterats i Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan åren 2005-2009. Det är två år innan och två år efter tillkännagivandet av i vilken riktning Kiruna stad skulle flyttas på grund av utökningen av gruvan (2007). Frågeställningarna är: i förhållande till gruvnäringen, hur många texter har skrivits om Kiruna respektive Malmberget i Dagens Nyheter och Aftonbladet? Hur många av dessa texter är kopplade till invånarnas boendesituation och hur många har en ekonomisk vinkel? För att ge svar på frågor användes en kvantitativ metod och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden användes för att ge en övergripande bild av de undersökta texterna, till exempel hur många texter det skrivits om respektive stad. Den kvalitativa användes för att undersöka i vilka ordalag och på vilket sätt det skrevs om de två orterna. Som teoretiskt ramverk användes nyhetsvärderingsteori som förklarar varför vissa händelser blir nyheter och andra inte. Undersökningen visar att det har skrivits fler texter om Kiruna än om Malmberget. Det är vanligare att en text har ett huvudsakligt fokus på ekonomi än sociala konsekvenser för de boende i respektive stad. Om texten har ett huvudsakligt ekonomiskt fokus nämns sällan de miljörelaterade konsekvenserna. Detta kan medföra att läsaren har svårt att sammankoppla dessa två faktorer.