Biodiesel, framtid och möjligheter på Island
Syftet med denna rapport är att studera möjligheter och utmaningar för framtida biodieselproduktion på Island. Island ska enligt EU direktiv 2009/28/EG om förnybara energikällor uppfylla målet att 10 % av den totala energin i transportsektorn ska komma från förnybara energikällor år 2020. Idag ligge...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Other/Unknown Material |
| Language: | Swedish English Icelandic |
| Published: |
SLU/Dept. of Energy and Technology
2013
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/5678/ |
| Summary: | Syftet med denna rapport är att studera möjligheter och utmaningar för framtida biodieselproduktion på Island. Island ska enligt EU direktiv 2009/28/EG om förnybara energikällor uppfylla målet att 10 % av den totala energin i transportsektorn ska komma från förnybara energikällor år 2020. Idag ligger andelen förnybara drivmedel i transportsektorn på 0.35 %. Island har lagt fram ett policydokument om att 10 % -målet även gäller för fiskindustrin, som står för en stor del av den totala oljeanvändningen på Island. Metoden i projektet har huvudsakligen varit litteraturstudier samt några intervjuer. Projektet visar att det finns goda möjligheter att öka biodieselproduktionen på Island och även nå 10 % -målet under förutsättning att tillgången på lämpliga råvaror ökar. Enligt grova beräkningar i denna rapport kan inhemsk biodieselproduktion uppgå till 3,2 % av den totala oljeimporten år 2030. Potentiella råvaror för biodieselproduktion är grödor, fetter samt oljerikt avfall. En slutsats av projektet är att Island inte bör fortsätta att satsa på odling av mat- och foderbaserande grödor, som t.ex. raps, för biodieselproduktion om förslag till förändringar av EU-direktivet, bland annat rörande markanvändning (iLUC), går igenom. Sådan odling beräknas nämligen ge större växthusgasutsläpp än fossil diesel. Därför bör tillgången på råvaror, som enligt EU-direktiven får dubbelräkna sitt energiinnehåll förbättras, t.ex. icke mat- och foderbaserande grödor, fetter och oljerikt avfall samt alger. Island fokuserar nu mest på odling av raps men skulle även kunna fokusera mer på odling av så kallade energigrödor d.v.s. grödor som är rika på lignocellulosa och som inte är mat- och foderbaserande. Dessa möjligheter bör uppmärksammas mer och är intressanta i kombination med revegetation samt att det idag finns obrukad mark på Island som om skulle kunna användas för sådan odling. Regelverk för avfallshantering behöver skärpas för att animaliska fetter och annat oljerikt avfall lättare ska kunna samlas in. En iakttagelse som gjorts i ... |
|---|