Förvaltning av offentliga skogsfastigheter : strategier och handlingsplaner

I Sverige finns det 290 kommuner varav majoriteten äger skogsfastigheter. 60 procent av den urbana skogen ägs av kommuner, vilket betyder att strategin för förvaltning av de offentliga skogsfastigheterna får betydelse för säkerställande av bland annat frilufts- och rekreationsområden men även som ma...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Sääf, Malin
Format: Other/Unknown Material
Language:Swedish
English
Published: SLU/Dept. of Forest Products 2012
Subjects:
Online Access:https://stud.epsilon.slu.se/4454/
Description
Summary:I Sverige finns det 290 kommuner varav majoriteten äger skogsfastigheter. 60 procent av den urbana skogen ägs av kommuner, vilket betyder att strategin för förvaltning av de offentliga skogsfastigheterna får betydelse för säkerställande av bland annat frilufts- och rekreationsområden men även som markreserv för framtida exploatering. Enligt kommunallagen är det upp till varje kommun att formulera strategier för hur förvaltningsarbetet ska utformas och genomföras. Eftersom kommunernas uppgift är bred med ett konglomerat av uppdrag och tjänster konkurrerar ofta olika krafter inom organisationerna med varandra, vilket kan orsaka implementeringsproblem. För en del kommuner kan det innebära att förvaltningen av offentliga skogsfastigheter åsidosätts. Därför behövs det en ökad lokal och nationell uppmärksamhet då de offentliga skogsfastigheterna är invånarnas samfällda egendom. Studiens övergripande syfte är att identifiera och beskriva strategier och handlingsplaner hos olika kommuner för förvaltning av offentliga fastigheter. Vidare är syftet att se hur kommunala strategier för offentliga skogsfastigheter ser ut, i vilken grad beslutsprocesser är metodiskt genomförda, vilka mål och målsättningar som finns, vilken skoglig kunskap som finns hos kommunerna samt hur förvaltningsarbete kan förbättras och utvecklas. Studiens undersökningsobjekt är Växjö, Uddevalla, Sollentuna, Sandvikens och Piteå kommun. Eftersom forskningsområdet är relativt outforskat och det inte finns så mycket färdig teoribildning har den kvalitativa metoden grundad teori använts. Genom intervjuer med personer på olika hierarkiska nivåer hos de fem olika kommunerna har material samlats in. Den grundade teorin utgår från empirin och kan genom datamaterial generera ny teori. En viktig ansats i metodarbetet är att det inledande arbetet, i största möjliga mån, ska ske förutsättningslöst. För att undvika att styra arbetet mot redan etablerade teorier och begrepp tillkommer en litteraturstudie i avsnittet för analys och diskussion. Etablerade teorier och ...