"Lika oriktigt, som det är att ensidigt hålla på blädning lika förnuftsvidrigt är det att endast vilja förorda trakthuggning" : tidiga kalhyggen i Norrland

• Main Author: Lundin, Hanna
• Format: Other/Unknown Material
• Language: Swedish; English
• Published: SLU/Dept. of Forest Ecology and Management 2011
• Subjects: kalhuggning; hygge; blädning; dimensionshuggning; Domänverket; Norrland; Västernorrland; Björklund; Kempe; Skogar; Talets; Västra; Northern Sweden
• Online Access: https://stud.epsilon.slu.se/3045/

Vid 1800-talets slut var stora delar av skogarna i Norrland starkt påverkade av dimensionshuggning (Kempe 1909; Tirén 1937). Det var i samband med den industriella revolutionen och en ökad efterfrågan på virke från de industriellt utvecklade länderna i Europa som exploateringen av Sveriges skogar tog fart på allvar (Björklund 1984; Kardell 1991). Dimensionshuggning och olika former av blädning fortsatte att vara de dominerande avverkningsformerna fram till mitten av 1900-talet då kalhyggesbruket fick sitt genomslag (Esseen m.fl. 1997; Ericsson m.fl. 2005; Enander 2007). De officiella rekommendationerna vid sekelskiftet uttryckte att dimensionshuggning var den metod som skulle tillämpas (Enander 2007). Trots detta var det flera revirförvaltare som började tillämpa kalavverkning med efterföljande skogsodling. Diskussionen angående blädning kontra kalhyggesbruk var länge ett återkommande ämne inom skogsskötseln. Enligt en mer traditionell historieskrivning var 1950-talet kalhuggningens tid i Sverige (Ebeling 1959; Kardell 2004). Det finns dock indikationer på att utvecklingen av avverkningsformerna, och därmed kalhuggning, började betydligt tidigare i Norrland än 1900-talets mitt (Carlgren 1917; Schotte m.fl. 1917; Andrén 1992; Enander 2007). Kunskapen om detta är dock mycket begränsad. Studien hade två övergripande syften. Den ena delen bestod av att analysera diskussionen om kalhyggesbruket i Norrland från slutet av 1800-talet fram till 1950. Denna analys har sin utgångspunkt i Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift med en genomgång av samtliga volymer från förbundets grundande år 1882 fram till år 1950. Den andra delen bestod av att analysera kalhyggets praktik från slutet av 1800-talet fram till 1950 i ett exempel från Västernorrland. Detta gjordes genom studier av indelningshandlingar från 1893, 1911 och 1927 för kronoparken Västra Anundsjö i Västernorrland. Genom att studera detta material har jag sökt svar på varför man bedrev kalhyggesbruk före 1950. Jag har även försökt ta reda på vilka argument som lyftes ...