Beräkning av drivningsekonomiska konsekvenser efter olika gödslingsbehandlingar

Skogsgödsling gör att träden växer mer på en given tid. Tillväxtökningen leder till att drivningskostnaderna minskar per skördad volymenhet till följd av en grövre medelstamsvolym samt en högre virkestäthet. Den grövre medelstammen bidrar även till högre timmerandel och genererar en värdeökning för...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Johansson, Linus
Format: Other/Unknown Material
Language:Swedish
English
Published: SLU/Department of Forest Biomaterials and Technology (from 131204) 2024
Subjects:
Online Access:https://stud.epsilon.slu.se/20592/
Description
Summary:Skogsgödsling gör att träden växer mer på en given tid. Tillväxtökningen leder till att drivningskostnaderna minskar per skördad volymenhet till följd av en grövre medelstamsvolym samt en högre virkestäthet. Den grövre medelstammen bidrar även till högre timmerandel och genererar en värdeökning för trädet. Det ekonomiska resultatet för avverkningen påverkas av gödslingskostnaden, drivningskostnaden samt virkesintäkten. Det ekonomiska resultatet benämns i den här studien som drivningsnetto där dessa tre faktorer har inkluderats. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur gödsling med olika gödslingsmedel påverkar drivningsnettot. I studien har tre olika behandlingar studerats, två olika gödslingsmedel samt en kontroll. De två gödslingsmedel som undersöktes var bionäring (granulerad och hygieniserad rötrest av avloppsslam) och mineralgödsel. Studien baserades på data från Sveaskogs storskaliga gödslingsförsök som anlades 2006–2008, genom att 22 olika bestånd i närheten av Kalix/Överkalix gödslats med bionäring och mineralgödsel. I den här studien studerades gödslingens ekonomiska effekt vid ett av dessa bestånd. Denna försökslokal delades upp i 7 olika delområden där 2 gödslades med mineralgödsling, 2 med bionäring och de 3 resterande delområderna lämnades som kontroll. Ytorna med mineralgödsling gödslades med 308 kg N/ha, ytorna med bionäringen gödslades med 507 kg N/ha och kontrollen gödslades inte alls. Beståndet avverkades vintern 2017–2018. Baserat på medelstamsvolym, virkesförråd samt stamantal från avverkningen analyserades de olika behandlingarna med programmet hprAnalys för att beräkna gödslingseffekten och drivningskostnaden. Resultatet visade att båda gödslingsbehandlingarna gav högre tillväxt jämfört med kontrollen. För mineralgödslingen var tillväxten 26 m3fub högre per ha, och för bionäringen var tillväxten 30 m3fub per ha högre. Behandlingen med bionäringen resulterade även i grövst medelstamsvolym och även högst virkesintäkt per avverkad m3fub. Resultatet visade att drivningsnettot för ...