Stress, köttkvalitet och djurvälfärd under olika jaktformer på älg

I Sverige fälls cirka 60 000 till 80 000 älgar (Alces alces) varje år till följd av jakt. Landets vanligaste jaktform på älg är löshundsjakt, följt av smyg- och vaktjakt. Om viltet upplever stress i samband med jakt kan jakten anses vara en stressfaktor. Trots detta råder det bristande kunskap i vil...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Rathjen, Minna
Format: Text
Language:Swedish
Published: 2024
Subjects:
Online Access:https://stud.epsilon.slu.se/20132/1/Rathjen-m-2024-06-25.pdf
Description
Summary:I Sverige fälls cirka 60 000 till 80 000 älgar (Alces alces) varje år till följd av jakt. Landets vanligaste jaktform på älg är löshundsjakt, följt av smyg- och vaktjakt. Om viltet upplever stress i samband med jakt kan jakten anses vara en stressfaktor. Trots detta råder det bristande kunskap i vilken omfattning den svenska älgen faktiskt påverkas av olika jaktformer. Stress påverkar inte bara djurets välbefinnande utan har också en negativ effekt på omvandlingen från muskel till kött. Det är jaktens intensitet och varaktighet, i kombination med älgens känslighet mot stress, som avgör i vilken grad djurvälfärden och köttkvaliteten påverkas. Ett tillvägagångssätt för att avgöra om älgen har varit stressad i jaktsammanhang är att mäta slaktkroppens pH. Ett slutligt pH-värde över 5,8 indikerar att älgen har utsatts för stress. Syftet med studien är att undersöka hur djurvälfärden och köttkvaliteten hos älgar påverkas av olika jaktformer i Sverige. I studien inkluderades totalt 38 fällda älgar från norra till södra Sverige under olika jaktformer mellan 2018–2024. För att kartlägga information om jakten och registrera mätningar av slaktkroppens pH-värde och temperatur användes ett framtaget protokoll. Mätningar utfördes på olika muskulaturer och totalt analyserades 70 muskler. Jaktformerna kategoriserades efter förmodad stress som älgarna kan uppleva i samband med jakt. Jaktformer utan hund ansågs inte medföra någon stress för älgarna eftersom viltet hade ingen eller minimal interaktion med vare sig hund eller människa under jakten. Jaktformer med hund respektive eftersök på förmodat skadat vilt uppskattades vara två grupper där djuren troligtvis upplever någon form av stress. Statistiska analyser genomfördes genom att analysera datamaterialet med en generaliserad linjär modell. Resultatet av studien visade att det fanns en skillnad i pH-värde mellan de kategoriserade jaktformerna, men att de inte var statistiskt signifikanta på fem procentsnivån. Inga signifikanta skillnader påvisades heller i pH-värde mellan olika ...