Lönsamhet i skogsmarksgödsling för privata markägare i norra Sverige : en jämförelse av lönsamheten i två olika gödslingsstrategier

• Main Author: Sköld, Carl
• Format: Other/Unknown Material
• Language: Swedish; English
• Published: SLU/Dept. of Forest Economics 2023
• Subjects: annuitet; gödsling; Internränta; Klimatsmart; Koldioxid; Miljö; nettonuvärde; Privat skogsägare; Skogsbruk; Basen; Norra Sverige
• Online Access: https://stud.epsilon.slu.se/18635/

Idag involveras åtskilliga sektorer inom bioekonomin med skogsråvaran som bas, bland annat sektorer inom textilier, konstruktion, biopharma och kemikalier. Den globala efterfrågan på skogsråvaran är hög. Efterfrågan bemöts av minskat utbud av skogsråvaran med anledning av att skogsmark konverteras till jordbruksmark alternativt urbana områden. Det krävs därav att mer träråvara produceras på mindre areal och detta kan göras med produktionshöjande åtgärder. I denna studie läggs fokus på den produktionshöjande åtgärden skogsmarksgödsling, dels då åtgärden i tidigare forskning ansetts lönsam, dels då åtgärden kan anses positiv för klimatnyttan. I Sverige förekommer stora arealer gödslingsbar skogsmark, men mer än hälften av denna gödslas ej. Privata markägare erhåller för lite kunskap gällande gödslingens lönsamhet samt miljöpåverkan. Målet med studien är således att konkretisera och förenkla rådgivningen, med privata markägare som uppdragsgivare, gällande lönsamheten i gödslingsåtgärden i olikbördiga beståndstyper. Syftet med studien är undersöka och kalkylera den traditionella skogsmarksgödslingens lönsamhet, men även att undersöka de ekonomiska konsekvenserna av en gödslingsstrategi där klimatnyttan prissätts. Definitionen av traditionell gödsling i denna studie är följande: gödsling sker tio år innan föryngringsavverkning, en intäkt sker följt av åtgärden, virkesintäkten vid föryngringsavverkning. Gödslingen där klimatnyttan prissätts definieras i studien som klimatgödsling där gödsling sker två år efter första gallringen i en omloppstid. Två intäkter följs av åtgärden, en där den inbundna mängden koldioxid prissätts, tio år efter gödsling och en då virkesintäkten realiseras vid föryngringsavverkning. Studiens resultat är baserat på estimeringar av gödslingens påverkan på volymtillväxten med hjälp av prognosfunktioner, vilka i sin tur skapade basen för att utföra lönsamhetsbedömningar för de gödslingsstrategier som studien ämnade undersöka. Estimeringarna av volymtillväxten baseras på de ståndortsspecifika ...