Leverförfettning – förekomst hos älg i norra Sverige
Leverförfettning är ett syndrom som kan orsakas av flera olika faktorer och är vanligast beskrivet hos mjölkkor kring kalvning, men även hos andra domesticerade djur. Leverför-fettning innebär att ett ökat antal lipider ackumuleras i levern på grund av bristande förmåga hos levern att oxidera lipide...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Other/Unknown Material |
| Language: | Swedish English |
| Published: |
SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health
2020
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/18254/ |
| Summary: | Leverförfettning är ett syndrom som kan orsakas av flera olika faktorer och är vanligast beskrivet hos mjölkkor kring kalvning, men även hos andra domesticerade djur. Leverför-fettning innebär att ett ökat antal lipider ackumuleras i levern på grund av bristande förmåga hos levern att oxidera lipiderna eller att utsöndra dem. Orsaker till ackumuleringen av lipider kan vara ett ökat intag av kolhydrater eller en ökad mobilisering av triglycerider från fettvävnaden till exempel vid laktation, svält eller endokrina rubbningar. Kliniska symtom vid leverförfettning kan variera men de vanligaste är nedsatt aptit, depression, snabb avmagring och svaghet. Flertalet djur kan också få ospecifika symtom som nedsatt våmmotilitet och nedsatt mjölkproduktion. Hos vilda djur är syndromet sällan beskrivet men enligt vår kännedom finns ett fåtal studier, bla på hjort som beskriver syndromet. Efter att älgjägare 2017 beskrev misstänkt leverförfettning hos ett antal fällda älgtjurar inleddes denna undersökning under hösten 2018. Syftena var att undersöka a) förekomst av leverförfettning hos älgtjurar under parningssäsongen, b) skillnader i vikt hos älgtjurar med och utan leverförfettning, c) om det är vanligare före eller efter brunstperioden. I studien har älgtjurar skjutna under jakten 2018 provtagits av jägare inom olika älgskötsel-områden från norr om Dalälven upp till Jämtland. Provtagningen bestod av en leverbit fixerad i formalin samt en underkäkeshalva. Totalt samlades prover från 73 älgtjurar och med proverna följde information om datum för avlivning, slaktvikt, uppskattad ålder, makroskopiskt utseende på levern, hornuppsättningen samt vilket jaktlag och älgskötselområde skytten tillhörde. Leverproverna processades till histologiska snitt och underkäkeshalvorna sågades isär för att benmärgen skulle kunna plockas ut och vägas och torkas. Tänderna undersöktes för att ålders-bestämma tjuren framför allt genom att räkna linjer i cementen i första molaren. Av de undersökta proverna bedömdes 27 innehålla artefakter vilket ... |
|---|