Árbediehtu eller innovation : ett urfolksperspektiv på Norrbottens livsmedelsstrategi

Det här är en undersökning av samiskt deltagande i processen att ta fram en regional livsmedelsstrategi för Norrbotten. Frågeställningarna är utformade i dialog med samiska aktörer. Undersökningen tar sin utgångspunkt i att förstå vad ett urfolksperspektiv innebär. I nästa steg undersöks problemform...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Eriksson, Robin
Format: Other/Unknown Material
Language:Swedish
English
Published: SLU/Dept. of Urban and Rural Development 2021
Subjects:
Online Access:https://stud.epsilon.slu.se/17062/
Description
Summary:Det här är en undersökning av samiskt deltagande i processen att ta fram en regional livsmedelsstrategi för Norrbotten. Frågeställningarna är utformade i dialog med samiska aktörer. Undersökningen tar sin utgångspunkt i att förstå vad ett urfolksperspektiv innebär. I nästa steg undersöks problemformuleringen i processen, vilka grundantaganden den bygger på och vilka tystnader den ger upphov till. Det huvudsakliga materialet är intervjuer med samiska näringsidkare och aktörer som deltagit i processen från såväl samiskt som västerländskt håll. Undersökningen leder till en diskussion om hur brister i politisk fördelning, tillit och erkännande blir hinder för ett rättvist deltagande och ett ömsesidigt perspektivtagande. This is an examination of Sami participation in the process of forming a regional food strategy for Norrbotten County. The questions are formed in dialogue with Sami participants. The examination begins in trying to understand what is the perspective of the native people. In the next step the problem-formation in the process is examined, what assumptions underlie this representation and what silences does it lead to. The main material is interviews with Sami businessmen and participants that engaged in the process from Sami as well as occidental part. The examination leads to a discussion about how shortcomings in political distribution, reliance and recognition becomes hurdles for equal participation and mutual understanding of differing perspectives. Dás dutká sápmelaš oassálastima proseassas go válbmejedje Norrbottena báikkálaš biebmoealáhusvuogádaga. Dutkanjearaldagaid leat dahkan ságastaladettiin sápmelaš áššáigullevaččaiguin. Vuođđun dutkamis lea ipmirdit eamiálbmogiid jurddašanvuogi mearkkašumi. Nuppi lávkkis dutká got dutkanjearaldagat doibmet, makkár vuordámušat leat vuođđun ja makkár hehttemušaid šaddet. Váldodieđut leat jearahallamat áššáigullevaš oasseváldiiguin sihke sápmelaš ja eanetlogu guovllus. Dutkamuš addá ságastallama got váilevašvuohta politihkalaš juolludeamis, luohttámušas ...