Södra Sveriges granar - biomassa och dess allokering
En stor omställning håller på att ske med nyttjandet av energiresurser. Biobränslen används allt mer och utveckling pågår för att göra mer biomassa från skogen tillgänglig. Biomassauttag från röjningar diskuteras och då är det viktigt att kunna beräkna utfallet av energi. Biomassafunktioner har tagi...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Other/Unknown Material |
| Language: | Swedish English |
| Published: |
SLU/Southern Swedish Forest Research Centre
2010
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/1135/ |
| Summary: | En stor omställning håller på att ske med nyttjandet av energiresurser. Biobränslen används allt mer och utveckling pågår för att göra mer biomassa från skogen tillgänglig. Biomassauttag från röjningar diskuteras och då är det viktigt att kunna beräkna utfallet av energi. Biomassafunktioner har tagits fram av Ulvcrona et al (2009) för att kunna beräkna torrvikten för unga granar som stått i täta bestånd. Funktionerna är dock baserade på provträd från norra Sverige. Syftet med detta arbete var att verifiera funktionerna med provträd från södra Sverige. Provträden togs på Sveriges Lantbruksuniversitets försöksparker i Asa och på Tönnersjöheden. Provträdens brösthöjdsdiameter var mellan 35-198 mm. Genom att väga och torka delar av provträdets olika fraktioner (stam, levande och döda grenar samt barr) kunde hela trädets torrvikt räknas ut. Genom att utföra regressionsanalyser av det insamlade materialet kunde nya biomassafunktioner tas fram som var baserade på de sydliga provträden. En funktion konstruerades för varje fraktion. Dessa funktioner jämfördes med funktionerna framtagna för det nordliga provträdsmaterialet. Statistiskt visade det sig att funktionerna för stam-, gren- och barrvikt skiljer sig åt för träd i norra och södra Sverige. Endast funktionen för helträd var inte signifikant och kunde då inte jämföras med funktionen för det nordliga materialet. Slogs hela provträdsmaterialet samman (sydligt och nordligt material) visade sig att de erhållna funktionerna går att använda i södra såväl som i norra Sverige. Dessa funktioner bör betraktas som medelgoda då de tidigare jämförelserna mellan nordligt och sydligt material visat att det fanns signifikanta skillnader. Det såg dock ut som att det var de större provträden som skiljde sig mest från funktionen baserad på det nordliga materialet, vilket kan förklaras av att funktionen för de nordliga provträden baserades på träd i storleksintervallet 10-120 mm i brösthöjdsdiameter. Därför gjordes även en jämförelse där hela provträdsmaterialet delades in i två ... |
|---|