Utvärdering av miljöberikning avsedd för järv Gulo gulo på Nordens ark

Under de senaste åren har uppmärksamheten kring djurens psykiska samt fysiska välmående ökat i de verksamheter som hyser djur. Ett vanligt sätt att försöka möta de behov som djuren som lever i våra djurparker har är genom att förse dem med olika typer av miljöberikning. Miljöberikning definieras av...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Hjelm, Madeleine
Format: Text
Language:Swedish
Published: 2009
Subjects:
Online Access:https://stud.epsilon.slu.se/10786/1/hjelm_m_171124.pdf
Description
Summary:Under de senaste åren har uppmärksamheten kring djurens psykiska samt fysiska välmående ökat i de verksamheter som hyser djur. Ett vanligt sätt att försöka möta de behov som djuren som lever i våra djurparker har är genom att förse dem med olika typer av miljöberikning. Miljöberikning definieras av Shepherdson (1998) som "en djurhållnings rutin som syftar till att öka kvaliteten på djurhållningen kring djur i fångenskap, genom att förse djuren med miljöstimuli som optimerar deras fysiska och psykiska välmående". Enligt vår svenska djurskyddslagstiftning och andra regler måste djurparker idag förse djuren med berikning som är anpassade efter varje art. Detta för att djuren ska kunna bete sig mer naturligt och att de ska få utlopp för sina artspecifika beteenden. Under 16 dagar utfördes en studie på Nordena Ark med syftet att utvärdera några av de berikningsobjekt som man ofta arbetar med för parkens 4 Järvar Gulo gulo. Fyra olika berikningsobjekt, isglass (innehöll olika typer av kött), currykrydda, Skinnklämma (en stock med skinn) och spillning från häst valdes ut för att utvärderas. Varje berikningsobjekt presenterades för djuren på var sin dag och upprepades under 3 veckor. Data över vilka beteenden som utfördes registrerades en halvtimma innan järvarna gavs berikningen som valts ut för dagen och sedan under 4 timmar efter införsel. Under de första 4 dagarna utfördes en pilotstudie för att skapa ett lämpligt etogram och för att avgöra vilken registreringsmetod som skulle användas. Resultaten visade på att berikningarna mer eller mindre uppfyllde det förväntade resultatet. Curryberikningen stimulerade inte nosningsbeteendet i lika stor utsträckning som förväntat men den utlöste beteenden som att rulla och krafsa. Vi fick liknade resultat från spillningsberikningen men här fanns det en liten förväntan att beteendet rulla skulle utföras. Isglassen och skinnklämman hade en rad olika födosöksbeteenden riktade mot sig som var förväntat. Men de utfördes i olika utsträckning bland de 4 olika individerna. Detta ...