Analyser av resultat från övervakningsprogram fjällvegetation

• Main Authors: Hallstan, Simon, Grandin, Ulf
• Format: Report
• Language: Swedish
• Published: 2018
• Subjects: Ecology; Toppen; Fjällglim
• Online Access: https://pub.epsilon.slu.se/15482/; https://pub.epsilon.slu.se/15482/1/hallstan_s_grandin_u_180523.pdf

Inom övervakningsprogrammet Fjällvegetation inventeras vegetationen på tolv svenska fjäll. Inventeringarna utförs i provytor utlagda längs transekter som utgår från toppen av fjällen och är riktade åt olika håll. Varje fjäll inventeras var femte år. Åreskutan, som var det första fjället att inventeras, har inventerats tre gånger. I den här rapporten presenteras resultaten från analyser av de tre inventeringarna på Åreskutan. Det övergripande målet har varit att föreslå metoder och tillvägagångssätt för att analysera och presentera data från övervakningsprogrammet, samt tillhandahålla en vägledning som kan användas för analyser av data i framtiden. Analyserna av data visade att vegetationen som förväntat påverkas av bland annat höjd över havet och lutning, samt att vegetationen skiljer sig mellan de olika transekterna. Vi fann signifikanta förändringar i artsammasättning mellan inventeringarna, men förändringarna var små jämfört med variationen mellan ytor, och det fanns ingen enhetlig riktning i förändringarna. Analys av omsättning av arter över tid visade på skillnader mellan olika ytor, men den skillnaden kunde inte förklaras med ytornas höjd, lutning, riktning eller markfuktighet, och skiljde sig heller inte mellan transekterna. Sammantaget indikerarar dessa resultat att det ännu inte finns några storskaliga riktade förändringar i vegetationen på Åreskutan. Analyser av enskilda arter visade att vissa arter var vanligare vissa år, exempelvis var ängsfryle vanligare 2006 än övriga år, och mattlummer vanligast vid inventeringen 2017. Många arters förekomstfrekvens förändrades mellan inventeringarna, och många av arterna med största förändringar var lavar. Den stora ökningen av många lavars förekomstfrekvens är intressant, och bör undersökas ytterligare. Exempel på arter vars förekomstfrekvens minskade mellan 2006 och 2017 är odon, fjällglim och fjällskära. Medianhöjd över havet för enskilda arters förekomster minskade för 60 arter, var oförändrad för 15, och ökade för 56 mellan 2006 och 2017. Den största ökningen observerades för revlummer, vars medianhöjd ökade med 223 meter. Den högsta observationen på fjället var högre 2017 än 2006 för 50 av 131 arter, oförändrad för 52 arter och lägre för 29 arter. Svartfibblors maxhöjd minskade mest, med 328 meter, medan revlummers maxhöjd ökade mest, med 308 meter. Antalet träd per provyta och medelhöjd på träden förändrades inte signifikant under perioden 2006–2017. Däremot minskade både trädskiktets täckningsgrad och fältskiktets täckningsgrad. Även flera enskilda vegetationstypers täckningsgrad minskade mellan inventeringarna. Om de olika observerade förändringarna beror på naturlig klimatvariation, skillnader i betestryck, klimatförändringar, andra mänskliga aktiviteter, eller om den beror på variation i inventeringarna, går inte att klargöra. När analyserna upprepas för fler fjäll, och när mer data finns tillgängliga, kommer det bli lättare att dra slutsatser om orsaker till observerade förändringar.