| Summary: | Historiskt sett talade befolkningen i Tornedalen, området i norra Sverige vid gränsen till Finland, ett språk som är nära besläktat med finska. Idag kallas det språket för meänkieli. Men från slutet av 1800-talet började svenska staten med sin försvenskningspolitik i området, med målet att utrota det tornedalsfinska språket från området. I mitten av 1900-talet insåg man äntligen att denna process var fel och skadlig för befolkningen i området. Men skadan var redan skedd och idag har tornedalingarna fortfarande inte återhämtat sig helt från den skada som de utsattes för. Huvudsyftet med denna uppsats var att beskriva livet i Tornedalen, särskilt processen kring försvenskningen och dess konsekvenser. Jag var intresserad av att ta reda på hur årtionden av förtryck av meänkieli och allt som ansågs vara finskt har påverkat tornedalsk identitet. Den viktigaste slutsatsen som jag har kommit fram till är att trots att vi idag lever i tider av djupare förståelse för vikten av alla språk, är tornedalingarna kvar i en situation där de inte riktigt kan säga vem de är och vad deras attityd till sitt modersmål eller samhället är. Vissa är verkligen stolta över att tillhöra Tornedalen, andra skäms och vill klippa av alla band till sitt ursprung.
|
|---|