| Summary: | IVL utför undersökningar av deposition och avrinning av svavel, kväve samt metaller i ett 65-årigt granskogsområde vid Holmsvattnet, 17 km SSV av smältverket vid Rönnskär. Syftet är att kvantifiera depositionen samt beskriva eventuella förändringar i det avrinnande vattnets kemi. Undersökningarna under 2002/03 jämförs med mätningar under 1986 till 2002 i samma område. Depositionen av svavel och kväve har inte visat några större förändringar under det senaste mätåret. Totaldepositionen var något mindre på grund av det nederbördsfattiga året jämfört med medelvärdet för alla mätår. Halterna av sulfatsvavel i nederbörd vid Holmsvattnet har legat runt 0,4 mg /L sedan 1996, efter en kraftig minskning mellan 1986 (0,9 mg/L) och 1992 (0,5 mg/L). Kvävehalterna i nederbörd var genomgående låga och har varierat något runt 0,2 mg N /L sedan 1996. Kvävet som deponerats till skogen togs nästan helt upp i vegetationen och bidrog således inte direkt till markförsurning vid Holmsvattnet. Depositionen i form av nederbörd på ett öppet fält av arsenik och metaller under det senaste mätåret har varit lik den uppmätta på andra lokaler i Sverige för alla metaller utom koppar och zink. Depositionen av koppar (11 g/ha och år) och zink (100 g/ha och år) var förhöjd jämfört med övriga lokaler i landet. Skogsmarken i området är fortfarande påverkad av försurning, indikerat av avrinningsvattnets kemi. Det torra mätåret 2002/03, med en årsavrinning på 128 mm, ledde till små förluster av metaller och andra markbundna ämnen till vattendraget. Avrinningen var till största del grundvatten som generellt uppvisade låga metallhalter. Utlakningen av arsenik, som tidigare år hade varit relativt hög, var betydligt lägre under 2002/03. Det är inte troligt att det senaste mätårets halter av undersökta metaller, surhetsgraden i avrinningen eller utlakning av organiska syror orsakar ekologiska skador. Den något högre depositionen av metaller i området 2002/03 jämfört med de senaste åren återspeglades inte i avrinningen, vilket innebär att en upplagring av dessa metaller sker i det översta markskiktet. IVL utför undersökningar av deposition och avrinning av svavel, kväve samt metaller i ett 65-årigt granskogsområde vid Holmsvattnet, 17 km SSV av smältverket vid Rönnskär. Syftet är att kvantifiera depositionen samt beskriva eventuella förändringar i det avrinnande vattnets kemi. Undersökningarna under 2002/03 jämförs med mätningar under 1986 till 2002 i samma område. Depositionen av svavel och kväve har inte visat några större förändringar under det senaste mätåret. Totaldepositionen var något mindre på grund av det nederbördsfattiga året jämfört med medelvärdet för alla mätår. Halterna av sulfatsvavel i nederbörd vid Holmsvattnet har legat runt 0,4 mg /L sedan 1996, efter en kraftig minskning mellan 1986 (0,9 mg/L) och 1992 (0,5 mg/L). Kvävehalterna i nederbörd var genomgående låga och har varierat något runt 0,2 mg N /L sedan 1996. Kvävet som deponerats till skogen togs nästan helt upp i vegetationen och bidrog således inte direkt till markförsurning vid Holmsvattnet. Depositionen i form av nederbörd på ett öppet fält av arsenik och metaller under det senaste mätåret har varit lik den uppmätta på andra lokaler i Sverige för alla metaller utom koppar och zink. Depositionen av koppar (11 g/ha och år) och zink (100 g/ha och år) var förhöjd jämfört med övriga lokaler i landet. Skogsmarken i området är fortfarande påverkad av försurning, indikerat av avrinningsvattnets kemi. Det torra mätåret 2002/03, med en årsavrinning på 128 mm, ledde till små förluster av metaller och andra markbundna ämnen till vattendraget. Avrinningen var till största del grundvatten som generellt uppvisade låga metallhalter. Utlakningen av arsenik, som tidigare år hade varit relativt hög, var betydligt lägre under 2002/03. Det är inte troligt att det senaste mätårets halter av undersökta metaller, surhetsgraden i avrinningen eller utlakning av organiska syror orsakar ekologiska skador. Den något högre depositionen av metaller i området 2002/03 jämfört med de senaste åren återspeglades inte i avrinningen, vilket innebär att en upplagring av dessa metaller sker i det översta markskiktet.
|
|---|