Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige Resultat till och med september 2000

På uppdrag av Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Boliden Mineral samt Älvsbyns, Kiruna och Luleå kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattnets kvalitet på 19 platser i norra Sverige, inklusive tre fjällområden i Jämtlands län. Syftet ä...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Hallgren Larsson, Eva
Format: Report
Language:Swedish
Published: 2001
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ivl:diva-1528
Description
Summary:På uppdrag av Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Boliden Mineral samt Älvsbyns, Kiruna och Luleå kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattnets kvalitet på 19 platser i norra Sverige, inklusive tre fjällområden i Jämtlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt visa skillnader mellan olika områden och hur förhållandena ändras med tiden. Flertalet provytor ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att data kan jämföras med skogliga uppgifter. Mätningarna i norra Sverige visar en gradient med större deposition längs Norrlandskusten än inåt landet. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan olika regioner i Sverige, och nedfallet av svavel, minskat betydligt samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Detta gäller även undersökta Jämtlandsfjäll även om mätserierna är korta. Till stor del förklaras det av minskade utsläpp av svavel i Europa. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av både svavel och kväve minska till år 2010. Mest utmärkande för det hydrologiska året från oktober 1999 till september 2000 är riklig nederbördsmängd och liten torrdeposition av svavel. Samtidigt var nederbörden mindre sur än tidigare. I genomsnitt noterades nästan 800 mm nederbörd med pH-värde 4,9. Nedfallet av svavel och kväve var fortfarande större än acceptabla nivåer. Via nederbörden deponerades i genomsnitt 2 kg svavel och 2,5 kg kväve per hektar. Det förhöjda nedfall av svavel som tidigare år uppmätts i skog nära trädgränsen i Jämtlandsfjällen var inte högre än skog på låg höjd under 1999/00. Markvatten har visat ganska goda förhållanden på flertalet ytor utom på några kustnära lokaler där surt markvatten noterats. På uppdrag av Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Boliden Mineral samt Älvsbyns, Kiruna och Luleå kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattnets kvalitet på 19 platser i norra Sverige, inklusive tre fjällområden i Jämtlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt visa skillnader mellan olika områden och hur förhållandena ändras med tiden. Flertalet provytor ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att data kan jämföras med skogliga uppgifter. Mätningarna i norra Sverige visar en gradient med större deposition längs Norrlandskusten än inåt landet. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan olika regioner i Sverige, och nedfallet av svavel, minskat betydligt samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Detta gäller även undersökta Jämtlandsfjäll även om mätserierna är korta. Till stor del förklaras det av minskade utsläpp av svavel i Europa. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av både svavel och kväve minska till år 2010. Mest utmärkande för det hydrologiska året från oktober 1999 till september 2000 är riklig nederbördsmängd och liten torrdeposition av svavel. Samtidigt var nederbörden mindre sur än tidigare. I genomsnitt noterades nästan 800 mm nederbörd med pH-värde 4,9. Nedfallet av svavel och kväve var fortfarande större än acceptabla nivåer. Via nederbörden deponerades i genomsnitt 2 kg svavel och 2,5 kg kväve per hektar. Det förhöjda nedfall av svavel som tidigare år uppmätts i skog nära trädgränsen i Jämtlandsfjällen var inte högre än skog på låg höjd under 1999/00. Markvatten har visat ganska goda förhållanden på flertalet ytor utom på några kustnära lokaler där surt markvatten noterats.