Åtgärdsprogramför skräntärna 2007–2011 : (Hydroprogne caspia)
Innehållet i detta åtgärdsprogram är vägledande för berörda myndigheter och andra aktörers samordnade insatser för artens bevarande under åren 2007-2011. Därefter bör vidtagna åtgärder följas upp, resultaten värderas och programmet omprövas. I Sverige häckar skräntärnan dels i några få stora kolonie...
| Format: | Report |
|---|---|
| Language: | Swedish |
| Published: |
Stockholm
2007
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9715 |
| Summary: | Innehållet i detta åtgärdsprogram är vägledande för berörda myndigheter och andra aktörers samordnade insatser för artens bevarande under åren 2007-2011. Därefter bör vidtagna åtgärder följas upp, resultaten värderas och programmet omprövas. I Sverige häckar skräntärnan dels i några få stora kolonier, dels i ensamma par längs Östersjöns kuster och i skärgårdar med stora utbredningsluckor från Skåne till Norrbotten. Internationellt har skräntärnan en vidsträckt utbredning med förekomster på alla kontinenter utom Sydamerika och Antarktis. Världspopulationen uppskattas till cirka 50 000 par. Det finns både stationära och flyttande bestånd. Den svenska populationen ingår i Östersjöbeståndet på 1 700 par och uppskattades 2005 till omkring 600 par. Skräntärnan är en flyttfågel som vistas i vårt land mellan april och september. I början av 1970-talet häckade omkring 1 000 par i Sverige av totalt 2 400 par i Östersjön. Sedan den nordamerikanska minken etablerat sig i många häckningsområden har antalet kolonier och därmed beståndet minskat och en viss stabilisering skett till dagens nivå. Eftersom allt fler tärnor koncentrerats till några få platser har skräntärnans sårbarhet ökat starkt under senare år. En tredjedel av hela det svenska beståndet häckar idag på ett enda litet skär i norra Uppland.Ända sedan 1970-talet har studier av det häckande beståndet skett över hela landet bland annat i ett projekt med identifiering av enskilda individer i kolonierna i avsikt att få en uppfattning om ålders- och spridningsmönster. Den svenska populationen har sedan 1984 övervakats i ett gemensamt projekt mellan Sveriges Ornitologiska Förening och Världsnaturfonden. Förändringarna i populationsstorlek och häckningsframgång har studerats med hjälp av många ideellt arbetande ringmärkare. Tack vare dessa grundläggande studier finns nu ett bra underlag till detta åtgärdsprogram. Alla kolonier utom två är belägna i fågelskyddsområden med tillträdesförbud under häckningstiden. Den viktigaste åtgärden för att skydda skräntärnorna är att ... |
|---|