| Summary: | Att uppmärksamma de ekosystemtjänster som naturen erbjuder innebär ett perspektiv där relationen mellan människa och natur står i centrum och där ekosystemens värde för människan synliggörs på ett effektivt sätt. I denna studie undersöker vi hur ekosystemtjänster kan användas i samband med miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och samhällsekonomiska konsekvensanalyser (SKA). Både MKB och SKA utgör viktiga beslutsunderlag rörande projekt, planer och program där naturen och ekosystemen på olika sätt påverkas.Vår bedömning är att ekosystemtjänster kan hjälpa till att skapa en bättre helhetssyn och att synliggöra ett flertal aspekter som idag inte kommer fram tillräckligt i MKB och SKA. Detta kan exempelvis gälla värden knutna till vardagslandskapet och fler sammanhang i tid och rum. Genom detta kan potentiellt också fler människor komma till tals och känna sig delaktiga i beslutsprocesser. Ekosystemtjänster kan därmed även bidra till att identifiera viktiga frågor som bör hanteras i beslutsprocesser.Detta kan komma att innebära att MKB och SKA behöver innehålla mer information. Men det kan också medföra att betydelsefulla frågor identifieras tidigare i processen och att mindre tid för kompletteringar och besvärliga förhandlingar går åt i slutändan. Ett ekosystemtjänstperspektiv kan innebära att beslut baseras på nya avvägningar och andra prioriteringar, vilket i vissa fall troligen också leder till ett annat utfall. Det är inte självklart att ekosystemen i och med detta generellt sett kommer att skyddas eller förvaltas bättre. Vad som skyddas eller bevaras kommer i högre grad att bero på vilka värden detta skapar för människor. Samtidigt skapas en begreppsapparat som synliggör vårt beroende av ekosystemen som också ger en grund för ett hållbart nyttjande.Våra slutsatser baseras till stor del på tre relativt utförliga fallstudier där vi undersökt miljökonsekvensbeskrivningar, samråds- och yttrandematerial.Kallak Norra – riksintressen i konfliktDen första fallstudien gäller en ansökan om koncession för gruvdrift i Kallak, Jokkmokks kommun. I området finns stora naturvärden, inte minst världsarvet Laponia fyra mil från den tilltänkta gruvan. Platsen är också viktig för rennäringen vintertid och en gruvetablering skulle skära av en viktig flyttled för renarna. Förekomsten av två motstående riksintressen – för rennäringen och för mineralresurser – gör att konflikter varit svåra att undvika. Ett ekosystemtjänstperspektiv skulle kunna förbättra kommunikationen mellan olika aktörer och därmed underlätta för en konstruktiv dialog. Kattegatt Offshore – ökad betydelse av rekreationsvärden Vår andra fallstudie handlar om en vindkraftsetablering till havs i Kattegatt utanför Falkenberg. Den tilltänkta platsen för vindkraftparken ligger inom ett lekområde för torsk och det finns en risk för att vindkraftverken kommer att inverka negativt på det redan hotade torskbeståndet. Dessutom påverkas landskapsbilden både till havs och på land. Samtidigt bidrar vindkraften till produktionen av förnybar energi, vilket skulle ha en positiv effekt på klimatet. Det är troligt att ett ekosystemtjänstperspektiv skulle leda till en annan avvägning i den komplicerade tillståndsprocessen där förekomsten av torsk och tumlare inte nödvändigtvis skulle ses som den viktigaste aspekten att väga mot nyttan av en exploatering, utan att påverkan på rekreation och landskapsbild skulle tillmätas större eller åtminstone likvärdig betydelse.Översiktsplan i Storvreta – lågprioriterade ekosystemtjänster från jord- och skogsbruksmarkDen tredje fallstudien behandlar en fördjupad översiktsplan i Storvreta utanför Uppsala. Området utgörs av en bostadsort med villabebyggelse samt angränsande skogs- och jordbruksmark. I MKB:n och yttrandematerial har vi kunnat identifiera ekosystemtjänster kopplade till jordbruk men också till den värdefulla natur- och kulturmiljö som finns i området. Medan bevarandet av kulturmiljö och rekreationsområden vägt tungt i planeringen bedöms byggnation på jord- och skogsbruksmark endast ha ”små konsekvenser” på naturmiljön. Med andra ord ges liten prioritet åt de ekosystemtjänster som icke skyddade miljöer inom jordbruksmark, ängar, skog och våtmarker levererar i form av bland annat biodiversitet, habitat, kolinlagring, vattenrening och översvämningsreglering. I rapporten har vi också analyserat hur bedömningsprocesser, SKA och ekosystemtjänstanalyser kan kopplas ihop och tillsammans bidra till att ett så bra beslutsunderlag som möjligt kan tas fram för projekt, planer och program. Vår slutsats är att SKA och ekosystemtjänstanalys utgör ett värdefullt komplement till de analyser som normalt ingår i MKB, och att det går att utnyttja synergieffekter mellan dem för att stärka helheten och därmed få fram ett så bra underlag som möjligt för en samlad bedömning av projekt, planer och program. För att genomföra dessa analyser inom ramen för dagens bedömningsprocesser kommer delvis nya metoder att behöva utvecklas för att identifiera, analysera och kommunicera miljöpåverkan. Ett första steg för att få till stånd detta kan vara att ta fram vägledningar från myndigheternas sida.
|
|---|