Satellitbaserad övervakning av våtmarker : Nationell slutrapport första omdrevet

Under perioden 2007-2017 utfördes "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" i hela Sverige inom ramen för den nationella miljöövervakningen. Den satellitbaserade övervakningen är utformad för att upptäcka markanvändningsrelaterade förändringar i öppna myrar i form av ökad biomassa/igenväx...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Hahn, Niklas, Wester, Kjell, Gunnarsson, Urban
Format: Report
Language:Swedish
Published: Utförare miljöövervakning, Länsstyrelsen Dalarnas län 2021
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-8903
Description
Summary:Under perioden 2007-2017 utfördes "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" i hela Sverige inom ramen för den nationella miljöövervakningen. Den satellitbaserade övervakningen är utformad för att upptäcka markanvändningsrelaterade förändringar i öppna myrar i form av ökad biomassa/igenväxning. Till förändringsanalysen för en tidsperiod används två set av satellitdata, ett från en äldre tidpunkt och ett från en senare tidpunkt. I norra Sverige analyserades tidsperioden 1990-2000 och i södra Sverige analyserades tidsperioden 1999-2009. Undersökningsområdet, den öppna myren nedan fjällen, omfattar totalt ca 3 650 000 ha vilket motsvarar ca 8 % av Sveriges totala landyta. Ca 90 % av den öppna myren nedan fjällen har analyserats (resterande 10 % hade molnförekomst i satellitbild). Förändrade områden delas in i två förändringsklasser som indikerar ökad biomassa/igenväxning; säker förändringsindikation och potentiell förändringsindikation med en minsta karteringsenhet på 0,5 ha. Förändringsklasserna ger en direkt indikation på styrkan och omfattningen av förändringen. Av den analyserade öppna myren visade ca 25 000 ha (0,77 %) säker förändringsindikation och ca 21 000 ha (0,63 %) potentiell förändringsindikation. Utvärderingen, som utfördes med hjälp av flygbildstolkning och fältbesök, visar att överensstämmelsen för de 929 slumpmässigt valda förändringsindikationsytorna ligger minst på 61 % och max på 87 %. Motsvarande överensstämmelse för de 281 slumpmässigt valda referensytorna ligger minst på 68 % och max på 87 %. Inom en 500 meter buffertzon kring de 929 förändringsindikationsytorna som utvärderats har alla ingrepp/orsaker dokumenterats. De ingreppstyper som bedömdes vara mest relevanta för respektive förändringsindikationsyta fördelade sig enligt följande: dikning (35 %), skogsavverkning (27 %), väg (9 %) och vattenreglering (9 %). En viktig del i arbetet har varit att redovisa förändringsresultatet på ett relevant och överblickbart sätt som grund för vidare analys och jämförelser. Förändringsklassningen ...