Fåglar som mått på miljön i Västmanlands län : Trender 1998 - 2016 för miljöindikatorer och arter

Årlig räkning av häckande fåglar på fasta inventeringsrutter är sedan länge en del av Länsstyrelsens miljöövervakning. Övervakningen utförs av lokala ornitologer och i samverkan med Svensk Fågeltaxering vid Lunds universitet och med Naturvårdsverket. Detta är tredje gången en utvärdering av data frå...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Hedenbo, Per, Green, Martin
Format: Report
Language:Swedish
Published: Naturvårdsverket 2018
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-7969
Description
Summary:Årlig räkning av häckande fåglar på fasta inventeringsrutter är sedan länge en del av Länsstyrelsens miljöövervakning. Övervakningen utförs av lokala ornitologer och i samverkan med Svensk Fågeltaxering vid Lunds universitet och med Naturvårdsverket. Detta är tredje gången en utvärdering av data från regionala fågelrutter görs, nu med nästan 20 års tidshorisont (1998-2016). Populationsindex för mer än 100 arter har beräknats för tre olika tidsperioder inom denna ram och för de två längre perioderna har fågelbaserade miljöindikatorer för olika naturtyper beräknats. För skogen klarar sig länet något bättre än förra gången, men fortfarande lite sämre än Sverige i stort. För odlingslandskapet är läget ganska oförändrat i länet, och det är något bättre än för Sverige som helhet. Våtmarksindikatorns trend är på minussidan och det är sämre än i förra utvärderingen. Länet ligger för denna indikator också dåligt till i jämförelse med hela landet. Indikatorn för sjöar och vattendrag är den enda som visar en säker uppgång i länet och här ligger vi bättre till än Sverige i stort. Ändå är trendvärdet för 1998-2016 sämre än vad det var för 1998-2011. Nytt för denna utvärdering är att en indikator för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan har ingått. Inte helt oväntat visar den att arter som föredrar varmare klimat har ökat i förhållande till de som föredrar svalare klimat. Av de arton arter som har signifikant förändring i länet i alla tre beräkningarna är det fyra som ökat: steglits, som är en av de arter som ökat allra mest, därutöver fisktärna, gärdsmyg och domherre. Fjorton arter har minskat i alla tre beräkningarna: rördrom, fasan, spillkråka, björktrast, rödvingetrast, näktergal, rörsångare, ärtsångare, grönsångare, trädpiplärka, grönfink, rosenfink, gulsparv och sävsparv. Fågelarternas trend är i de flesta fall likartad i länet och i Sverige som helhet. I den mindre grupp arter som ser ut att ha en annorlunda utveckling i Västmanlands län finns några indikatorarter, som samtliga har en sämre utveckling i länet. ...