| Summary: | År 1909 inrättade riksdagen ett antal nationalparker i Sverige, bl a 5 st i fjällregionen- Abisko, Stora Sjöfallet,Sarek, Pieljekaise och Sonfjället. Kunskapen om naturvärdena var då måhända med dagens mått inte den bästa men idag framstår besluten om nationalparkerna ändå som framsynta. Vi har nu en väsentligt bättre överblick av naturvärdena i fjällen. Genom bland annat insatser från naturgeografiska institutionen vid Stockholms Universitet har fjällens vegetation och geomorfologi kartlagts och genom särskilda inventeringar har faunan och urskogarna dokumenterats. Vi har idag fått en sådan kunskap om naturvärdena i fjällen att vi ganska väl kan avgöra vad som är särskilt värdefullt och behöver skyddas. I denna publikation redovisar naturvårdsverket emellertid bara hur inventeringarna genomförts och vilka områden i fjällen som är mest värdefulla. Därtill förs en diskussion om tänkbara ambitionsnivåer för skydd av fjällen och synpunkter på hur de skall skyddas. Vi hoppas att "Naturvård i fjällen" skall sätta fart på debatten om hur och hur mycket av fjällen som skall skyddas. Därefter kommer naturvårdsverket att i särskild ordning framlägga ett förslag till naturvårdsplan för fjällen, för att ge riksdagen svar på frågan om "de svenska fjällområdenas planmässiga användning inom ramen för modern naturvård". Trots att vi redan har ett hyggligt skydd av stora delar av vår fantastiska fjällvärld som nationalparker, naturreservat eller obrutna fjäll kan vi behöva skydda ännu flera områden. I ett vidare sammanhang är fjällen "Europas sista stora vildmark", vilken Sverige måste akta noga så att den även i framtiden förblir en tillgång för oss alla.
|
|---|