| Summary: | Undersökningen syftade till att inventera naturvärden med tyngdpunkt på bottentyp och bottenvegetation i fyra områden längs Gotlands kust; Hoburgen, Gannarve, Klinte och Tofta. Två metoder användes för att kartlägga områdenas karaktär. För översiktlig kartläggning användes videoteknik med en under båten hängande videokamera. Vidare användes apparatdykning som ett komplement till videotekniken. Detta för att dels verifiera information från videokameran och dels för att genomföra semikvantitativa linjekarteringar. I uppdraget ingick även att göra en bedömning av miljöstatusen utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för vattenkvalitet i kustvatten. De fyra undersökta områdena kan generellt delas in i två olika typer och representerar då dels en relativt exponerad hårdbotten med relativt brant topografi där mindre pallkanter återfinns (Hoburg, Tofta) och dels flacka och relativt skydda bottnar med mjukbotten i de inre delarna (Gannarve, Klinte). Båda typerna återfinns på andra platser runt Gotland och områden måste därför anses typiska och representativa för Gotlands kustvatten. De undersökta områdena uppvisar stor naturlighet eftersom industrier helt saknas med undantag för Klinte som ligger i direkt anslutning till Klintehamns samhälle och industrihamnen Klintehamn. Området Tofta ligger utanför Tofta skjutfält där militär övningsaktivitet pågått under lång tid. Kustvattnet utanför övningsområdet har dock inte direkt varit utsatt för påverkan från denna aktivitet. Området Hoburg karaktäriseras av exponerade kuster med brantare topografi mot väster. Bottnarna utgörs närmast land av häll, block och sten medan de djupare bottnarna utgörs av främst sten och sand. Fucus vesiculosus registrerades på flera platser inom området på djup större än 10 meter (10,5-12,8 meter). Betydande blåstångsbälten finns endast på få och mindre platser i områdets grunda delar. Makroalgsvegetationen förekommer ner till 23,4 meters djup som mest och består på dessa djup uteslutande av rödalger. Förekomsten av blåmusslor är betydande framför allt längs södra kustens branta avsnitt. Området Gannarve utgörs av varierande bottensubstrat med mjukbotten i de inre delarna och hårdbotten i de yttre delarna av området. De inre delarna, Gannarveviken, uppvisar grunda mjukbottnar med begränsad vegetation. Vattnet är något färgat vilket tyder på låg vattenomsättning. I övergångszonen mellan de inre och yttre delarna av området ökar vegetationen något, kärlväxter blandas med en del alger. Två arter av kransalger hittades vid lokalen; Chara baltica och Chara canescens, båda arterna med begränsad utbredning. På de blandade bottnarna i områdets yttre delar hittades en del Zostera marina. Arten växer dock inte som sammanhängande ängar utan som enstaka tuvor i området där lämpligt substrat erbjuds. Fucus vesiculosus förekommer sporadiskt i områdets yttre delar och återfanns på 6,5 meters djup som mest. Området Klinte utgörs likt Gannarve av varierande bottensubstrat med mjukbotten i de inre delarna och hårdbotten i de yttre delarna av området. Området består av flera grunda vikar tillsammans med det utanförliggande närområdet. Av vikarna kan nämnas att Sandboviken uppvisar kraftig påverkan med hög sedimentation, färgat vatten och bitvis kraftig påväxt av fintrådiga alger. De inre delarna av Kovik utgörs även de av mjukbotten med kärlväxter som dominerande vegetation. Under föreliggande inventering påträffades endast en kransalgsart, Chara baltica, i få exemplar. På de blandade bottnarna vid lokalen Kovik hittades en del Zostera marina. Arten växer dock inte som sammanhängande ängar utan som mindre tuvor i området där lämpligt substrat erbjuds. Fucus vesiculosus förekommer sporadiskt i områdets yttre delar och återfanns på 7,8 meters djup som mest. Området Tofta är mycket enhetligt och karaktäriseras av relativt exponerade kuster med brant topografi närmast land. Bottnarna utgörs av häll, block och sten medan sandbotten dominerar på de flacka och djupa områdena utanför. Blåstångsbältena är väl utvecklade på de närmast land förekommande grundplatåerna med hällbotten. Arten återfanns på 7,5 meters djup som mest, då som enstaka individ. Makroalgsvegetationen förekommer till ett djup av 15,9 meter. Möjligen hade makroalger funnits ännu djupare om lämpliga substrat hade erbjudits. Av undersökta områden uppvisar endast Hoburgen och Tofta förutsättningar för att uppfylla angivna kriterier för bedömning av miljökvalitet. För områdena Klinte och Gannarve gäller att områdenas topografi (bottendjup) inte når arternas maximala djuputbredning samt att områdena är relativt små och därmed inte rymmer tre relevanta transekter. Miljötillståndsbedömningen kunde därför endast utföras korrekt för Hoburgen och Tofta. Resultaten från denna bedömning visar att området Hoburg uppnår Hög status (EK 0,82>0,8 vilket utgör undre gräns för klass Hög Status) medan Tofta klassas till God status (EK 0,70>0,61 vilket utgör undre gräns för klass God status). Resultaten från föreliggande undersökning sammanfaller väl med de förväntade resultaten – den öppna kusten uppvisar god vattenkvalitet generellt, medan de grunda inre delarna uppvisar en del förändringar av vegetationen över tiden. Förändringar såsom minskad förekomst och utbredning av goda indikatorarter såsom kransalger, orsakas ofta av antropogen påverkan och innebär därmed försämrad miljökvalitet. Generellt gäller dock att Gotlands geografiska läge ger, tillsammans med avsaknaden av större industrier, goda förutsättningar för vatten av hög kvalitet även om vissa områden uppvisar tydlig påverkan. Framför allt gäller detta långgrunda vikar och avsnörda områden med begränsad vattenomsättning runt hela Gotland.
|
|---|