Nedfall av luftföroreningar i fjällområden i Jämtlands län 1995 till 1999

Under vintern 1994/95 påbörjades depositionsmätningar i sex olika fjällområden Jämtland, med syftet att kvantifiera depositionen (nedfallet) av främst försurande luftföroreningar (svavel och kväve). På varje lokal finns en mätstation för nederbördsinsamling på öppen mark på hög höjd (935-1410 m.ö.h)...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Akselsson, Cecilia, Westling, Olle
Format: Report
Language:Swedish
Published: IVL 2000
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-4014
Description
Summary:Under vintern 1994/95 påbörjades depositionsmätningar i sex olika fjällområden Jämtland, med syftet att kvantifiera depositionen (nedfallet) av främst försurande luftföroreningar (svavel och kväve). På varje lokal finns en mätstation för nederbördsinsamling på öppen mark på hög höjd (935-1410 m.ö.h) och en på låg höjd (420-820 m.ö.h.). På tre lokaler finns även krondroppsmätningar i trädgränsen för granskog (620-780 m.ö.h.). Mätningarna har visat att nederbördskemiska undersökningar på kalfjället medför betydande osäkerheter i både uppmätta nederbördsmängder och halter av olika ämnen på grund av hård vind och hög dimfrekvens. Det gör att uppmätt deposition i form av nederbörd på hög höjd måste korrigeras och beräknas med hjälp av mätningarna på lägre höjd, samt uppskattad nederbördsökning med höjden. Den högsta depositionen av luftföroreningar under perioden 1995 till 1999 uppmättes under granar vid trädgränsen. Träden tar emot både våtdeposition, i form av nederbördens föroreningar, och torrdeposition, främst föroreningar i molndimma. Generellt beräknades nederbörden öka med höjden i denna studie, men halten av föroreningar i nederbörden antogs vara konstant. Det gör att den beräknade depositionen på kalfjället var högre än på öppna områden på lägre höjd. Under den korta period (fyra år) som mätningar pågått, var det främst vädermässiga olikheter som gav upphov till skillnader i deposition mellan åren. Nederbördsmängden i fjällnära skog, uppmätt som krondropp, samvarierade mellan fjällen och även med närliggande stationer i mätprogram i skogsytor utanför fjällregionen. Även svavelhalten samvarierade, men halten var högre i den fjällnära skogen än i skog på lägre höjd, vilket troligen beror på en större mängd dimdeposition. Det var över lag högre halter av luftföroreningar i nederbörd och krondropp under vinterperioden än under sommarperioden, såväl på hög och låg höjd som i den fjällnära skogen. Hög nederbörd på sommaren kan dock göra att depositionen är störst den årstiden, även om halterna är lägre. I de flesta fall var halterna av luftföroreningar högst i krondropp i fjällnära skog, jämfört med nederbörd på öppna ytor. Den uppmätta och beräknade årliga depositionen av svavel och kväve i fjällnära skog och på kalfjället i Jämtland var 50 till 100 % högre än i områden utanför fjällkedjan. Mätningarna kunde inte visa någon gradient på de olika fjällen från söder till norr i länet. Nivån på depositionen var måttlig jämfört med områden i södra Sverige, men fjällområdena i norra Sverige är i många fall mycket känsliga för tillförsel av försurande luftföroreningar. Det kan göra att även måttlig deposition kan leda till att kritiska belastningsgränser överskrids. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05