Vargen Canis lupus i Västerbottens län: förvaltningsplan för åren 2006-2010

Nationella målRiksdagen har satt etappmålet för vargstammen till 20 föryngringar/år motsvarande ca 200 individer i landet (Prop. 2000/01:57). När etappmålet är nått ska en grundlig utvärdering av vargförekomstens effekter göras. Därefter beslutas om ett eventuellt nytt etappmål eller om enminiminivå...

Full description

Bibliographic Details
Format: Report
Language:Swedish
Published: Länsstyrelse i Västerbotten 2006
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2806
Description
Summary:Nationella målRiksdagen har satt etappmålet för vargstammen till 20 föryngringar/år motsvarande ca 200 individer i landet (Prop. 2000/01:57). När etappmålet är nått ska en grundlig utvärdering av vargförekomstens effekter göras. Därefter beslutas om ett eventuellt nytt etappmål eller om enminiminivå. 500 individer bedöms vara nödvändiga för en kortsiktigt livskraftig vargstam. Det slutliga målet är en stam som säkerställer att vargen långsiktigt finns kvar i den svenska faunan.Vargstammen ska sprida sig på naturlig väg över landet. Enstaka föryngringar kan förekomma inom renskötselområdet, men huvuddelen av vargstammen ska finnas utanför. I renskötselområdet begränsas förekomsten av föryngringar till områden utanför åretruntmarkerna och till de ställen där vargen gör minst skada. Sådana ställen är områden där det sällan finns renar eller områden där förutsättningarna för att vidta förebyggande åtgärder är gynnsamma.Regionala Rovdjursrådets rekommendationerVargen behandlades på Rovdjursrådets femte sammanträde, den 8 oktober 2003, tionde sammanträde, den 21 oktober 2004 och fjortonde sammanträde, den 23 februari 2006. Rovdjursrådet var oenigt i fråga om målen för vargen. Man var dock överens om att det med hänsyn till rennäringen aldrig kan finnas en tät vargstam i länet. Det diskuterades huruvida en vargflock skulle kunna finnas i länet, eller om det endast skulle få förekomma ensamma vandrande individer.Medan Rådet på femte sammanträdet menade att en fast vargförekomst var omöjlig, ändrades denna åsikt något på tionde sammanträdet då det utkristalliserades under diskussionerna att det eventuellt skulle kunna bli nödvändigt att härbärgera en vargflock under en visstid, om en östlig varg träffar på en sydlig varg i Västerbotten och paret bestämmer sig för att stanna.Rådet lämnade därför ingen klar och enhetlig rekommendation, men diskussionerna kan sammanfattaspå följande sätt:" På grund av renskötselns problem med vargen är förutsättningarna för varg i Västerbottenför närvarande mycket dåliga." För att östliga ...