Tillståndet i skogsmiljön i Örebro län : Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2014

I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Örebro län från perioden oktober 2013 till september 2014, vilka relateras till tidigare års mätningar. I Örebro län görs mätningar av nedfall på öppet fält, nedfall i krondropp och kemi i markvatten på en granyta (Greckssund...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Pihl Karlsson, Gunilla
Format: Report
Language:Swedish
Published: Naturvårdsverket 2015
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2472
Description
Summary:I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Örebro län från perioden oktober 2013 till september 2014, vilka relateras till tidigare års mätningar. I Örebro län görs mätningar av nedfall på öppet fält, nedfall i krondropp och kemi i markvatten på en granyta (Greckssundet) och en tallyta (Örlingen). Mätningarna startade 1996. Svavelnedfallet på provytorna i länet har minskat från cirka 5 kg per hektar 1996/97 till cirka 2 kg per hektar 2013/14. Markvattnet återhämtar sig endast mycket långsamt från försurning. Status i markvattnet visar på fortsatta betydande försurningsproblem för skogsmarken i länet. Relativt höga halter av svavel samt toxiskt oorganiskt aluminium i markvattnet förekommer vid båda mätlokalerna. Vidare är markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC) fortsatt runt noll eller negativ, och till och med minskande, samtidigt som pH är runt 5 vid båda lokalerna. Kvävenedfallet, som följs främst på öppet fält på grund av interncirkulation i kronorna i skogsytorna, har varierat mellan 3 och 10 kg N per hektar och år på länets ytor. Kvävenedfallet har minskat signifikant i nederbörden vid båda ytorna i länet och var under 2013/14 cirka 4 respektive 5 kg per hektar. Det totala nedfallet till skog kan antas vara något högre på grund av torrdepositionen till skogen. Den kritiska belastningen för kväve med avseende på övergödning till skog har satts till 5 kg per hektar och år och överskrids troligen i hela länet, möjligen undantaget tallskogar i länets norra delar. Även om kvävenedfallet till skogsmarken varit betydande genom åren har det sannolikt ännu inte resulterat i något betydande läckage av nitrat till markvattnet eller avrinningen. Förhöjda nitrathalter i markvattnet kan dock uppträda vid störningar, såsom avverkning, stormskador, insektsangrepp etc. Resultat för nedfall av svavel och kväve samt markvattenkemi från Krondroppsnätet har använts till de fördjupade utvärderingarna av Bara naturlig försurning och Ingen övergödning som slutförts under 2015. Under 2014 utvärderades Skogsstyrelsens program för observationsytor (obsytor), då programmet avslutades under 2013. Inom obsyte-programmet, som startade 1984, har mätningar i träd och mark gjorts på hundratals ytor i Sverige. Merparten av Krondroppsnätets ytor utgör en delmängd av obsytorna. En slutsats från utvärderingen var att obsyte-programmets mätningar bör fortsätta på Krondroppsnätets ytor, då de två mätprogrammen ger unika möjligheter till studier av orsakssamband för hela kedjan från nedfall till tillstånd i träd och mark. 31 juli 2014 startade i Västmanland den största skogsbranden i modern tid i Sverige. Röken spreds över ett stort område och vissa indikationer tyder på att NO2-halterna i luft endast påverkades av branden i begränsad omfattning i närområdet. Mellan 31 augusti 2014 och 27 februari 2015 inträffade det största vulkanutbrottet på Island sedan 1783, vilket påverkade luftföroreningssituationen i Sverige. Vulkanutbrottet producerade svavelemissioner i nivå med hela Europas samlade svavelutsläpp. Mätningarna inom Krondroppsnätet visade att lufthalterna av SO2, framförallt i norra Sverige, var kraftigt förhöjda under september 2014. Ytterligare utredning om påverkan från vulkanen i nedfallet i olika delar av Sverige kommer att göras under 2015.